Dagens Nyheter – 12 november 1868, sida 3

Sedan riksdagen underdånig skrifvelse den 13 maj innevarande år dels anmilt, att framstiällning blifvit hos riksdagen gjord derom, att andre landtm.tjensterna, såsom numera alldeles obehöflige, måtte indragas samt att, enär inom åtskilliga provinser skiftesarbetena kunde anses i det närmaste afslutade och således en betydlig minskning i behofvet af landtmäteri-tjenstemin inom kort vore att förvänta, den sålunda vickta frågan om en förenklad organisation af landtmäterikåren synts riksdagen vara förtjent af uppmärksamhet, och dels anhållit, det Ers Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida och på hvad sätt en förändrad organisation af landtmäterikåren i riket måtte kunna genomföras, så att desse tjenstemäns antal icke blefve större, än hvad behofvet kräfde ; och Ers Maj:t i anledning häraf, uti nådig skrifvelse af den 18 sistl. juni, befallt landtmäteri-styrelsen att inkomma med underdånigt utlåtande, angående en sådan förändrad organisation af landtmåterikåren, som af riksdagen åsyftats; . oå får nu styrelsen i underdånighet yttra följande: Emedan styrelsen kände, att de många landtmätare uti alla delar af riket, som ingått den såkallade Sveriges Landtmäteri-Förening, hade för afsigt att öfverlägga om en förändrad organisation af landtmäterikåren, så ansåg styrelsen till en början sig böra afvakta resultatet af nämnda öfverläggning och först efter derom vunnen kännedom afgifva det anbefalta underdåniga utlåtandet. Men berörda resultat är ännu icke kändt och blifver det sannolikt ej heller förrän en längre tid förflutit. Föreningen har nemligen uppdragit åt våra kommitterade att utarbeta ett förslag 1 ämnet, hvilket visserligen blifvit färdigt den 12 sistlidne oktober, men nu skall af kommitterade delgifvas samtlige landtmätarne i linen för yttrande och vidare behandling. Dessutom ir kommitterades förslag, hvaraf styrelsen endast under hand fått del, mycket omfattande, ty det innehåller, bland annat, att samtlige länen skulle indelas i t. ex. 200 landtmäteri-distrikt med en landtmitare i hvarje, — att förste landtmätarnes nuvarande åligganden i tjensten skulle väsendtligen förändras och deras löner förhöjas, — samt att bearbetandet af rikets så vil ekonomiska karteverk som ock jordbruks-statistik skulle ordnas på ett nytt sätt och öfverlemnas till landtmätaren. Af dessa tre frågor hafva de två första redan långt före detta blifvit af styrelsen mera än en gång gjorda till föremål för Ers Maj:ts nådiga pröfning och af Ers Maj:t ogillade. Den sista frågan hafva kommitterade gjort helt och hållet beroende af de två andra. Vid sådant förhållande, och emedan, om ett förslag i den af kommitterade utstakade riktningen kommer till stånd, dels mycken tid fordrades till de ganska vidlyftiga undersökningar m. m. som måste föregå ett: sådant förslags granskning och bedömande af vederbörande underordnade myndigheter: samt: dels förslaget slutligen måste pröfvas af begge statsmakterna, har styrelsen så mycket mindre trott sig ega rättighet att-längre underlåta fullgörandet af den henne gifna ifrågavarande nådiga befallningen, som det lider mot tiden för början af nästa riksdag och Ers Maj:s måhända vill till densamma i nåder meddela yttrande i anledning af riksdagens ofvannämnda underdåniga skrifvelse. I den oförmodade händelse, att samma skrifvelse skall anses angå äfven de tjenstemän, som äro anställde vid R. G. L. K:r, så vågar styrelsen åberopa sitt underdåniga utlåtande af den 21 sistl. september, rörande ifrågaställd indragning af öfveringeniörstjensten vid kontoret m. m. erniäst torde styrelsen få underdånigst uttala den tanken, hvilken icke lärer behöfva motiveras, att förste landtmätare-tjensterna äro oundgängligen nödvändiga. Hvad härefter angår andre landtmätare-tjensterna, så äro innehafvarne af dessa tjenster i sjelfva verket icke något annat, än med lön på stat försedda kommissions-landtmiätare utom derutinnan att de böra, då landtmäteri-göromål skola verkställas ensamt för kronans räkning, jemte första landtmätarne, sysselsättas med sådana göromål emot åtonjutande af allenast 84:dels arfvode. Men som denna skyldighet icke är ovilkorlig, utan, på sätt synes af 9 3 mom. i nådiga landmäteri-instruktionen och 19 1 mom. i nådiga landtm.-taxan, förenämnde slags göromål kunna, om förste och andre landtmätarne äro hindrade att dem verkställa, af Ers Maj:ts befallningshafvande uppdragas åt länets öfriga landtmätare emot åtnjutande af fullt arfvode, så, och då icke ens landtmäteri-föreningens ofvanberörda kommitterade ansett andre landtmätare-tjensterna behöfliga, utan tvärtom tagit för afgjordt, att de skola indragas och afgifvit yttrande om lönernas användande till förmån för rikets ekonomiska karteverk, får styrelsen underdånigst tillstyrka: att andre landtmätare-tjensterna måtte indragas genast, för så vidt sådana nu äro lediga, hvilket är förhållandet i Kalmar, Hallands, Stockholms och Jemtlands dän, och för öfrigt i den mån deras nuvarande innehafvare i de andra länen afgå. Men styrelsen kan härvid icke förbise följande behjertansvärda omständigheter. . . På sätt styrelsen vid flera föregående tillfällen i underdånighet anmält och ådagalagt, hafva landtmäteri-förrättningars mängd och vidd de sednare åren högst betydligt aftagit. Orsakerna dertill äro två: den ena af varaktig beskaffenhet, eller att skiftesverket nu bedrifvits i så många år och med en så stor landtmätare-personal årligen, att dennas sysselsättning i tjensten fördenskull måste, år ef