Dagens Nyheter – 28 oktober 1868, sida 2

jufven. För någon tid sedan instämde en boknällare Lundberg förre gardisten, numera arbetshjonet Carl Ytterberg till rådhusrätten, med yrkande om ansvar å. denne för det han vid flere olika tillfällen utspridt att Lundberg begått ofvannämnde stöld. Målet har vid flera rättegångstillfällen förevarit till handläggning, och sednast i går, då utslag meddelades; och dömdesYtterberg att, för den osanna och äreröriga beskyllningens utspridande, böta 50 rdr samt ersätta käranden dennes i målet hafde kostnader. — Vid 5:te afdelningen afkunnades utslag i ett mål emellan borgmästaren Mellbin och värdshusidkaren J. W. L. Ljungman. Hr Mellbin har nemligen för någon tid sedan, å tjenstens vägnar, instämt nämnde Ljungman, med yrkande om ansvar å honom för hemfridsbrott; Ljungman skulle nemligen för ett par månader sedan hafva öfverfallit och slagit en fru Uhr i hennes bostad. Oaktadt genom vittnen var styrkt att Ljungman slagit fru Uhr i hennes bostad, förklarade sig rätten ej kunna döma den åtalade till ansvar för hemfridsbrott, enär sådant brott ej hörer under allmänt åtal och fru Uhr icke sjelf väckt påstående om ansvar; hvadan Ljungman endast kunde dömas att för våld mot person böta 75 rdr. Rånet vid komötet. Efter remiss från poliskammaren hölls härefter ransakning med tre af de sex karlar, hvilka blifvit angifna att, söndagen den 18 dennes, ha rånat gardisten C. M. Andersson på ett par byxor, en väst och en mössa. Tre af sällskapet ha ännu ej kunnat anträffas. Under ransakningen denna dag upplystes, att den som ryckt till sig byxorna och västen semt sprungit bort dermed, varit en mureriarbetare Andersson (en bland de ej anträffade). Förre gardisten Nilsson—Pettersson, hvilken var den som greps samma afton som rånet begicks, innehafvande de stulna persedlarne, var tillstädes och påstod enständigt att han hittat såväl byxor som vist nere på Drottning Christinas väg en stund sednare på aftonen, efter det han skiljt sig från sitt sällskap. För öfrigt berättade Pettersson, att det från början varif fråga om att spela kort om byxorne, men slutade Pettersson: det blef ingenting af när Anderssor satte i väg med dem. Den vidare ransakningen uppsköts på 8 daga för införskaffande af dem af sällskapet, som til denna dag ej kunnat anträffas.