Dagens Nyheter – 13 oktober 1868, sida 2

Rätteg.och polisnyheter. RÄDHUSRÄTTEN. : HMapten Wijkander. Å rådhusrättens 3:dje afdelning hölls i går ransakning med förro kaptenen och bruksdisponenten J. A. Wijkander, hvilken äfven härstädes lyckats upplåna penningar fö förfalskade lånehandlingar. Bland andra innehar en handlande Wahlbäck sådana låinechandlingar, å hvilka såväl löftesmännens som vittnenas namn äro falska. Dessa reverser, till antalet fyra, lyda på ett sammanlagdt belopp af 35,000 rdr. Från två af de personer, hvilkas namn blifvit skrifna på dessa reverser, inlemnades, genom hiiradshöfding Wendtland, skriftliga förklaringar, hvari de förnekade sig hafva å ifrågavarande reverser tecknat sina namn. Wijkander medgaf, att han begått förfalskningarne, men endast af villmening, d. v. s. för att hjelpa upp Ölsboda aktiebolags affärer. Bruksrörelsen kunde ej gå, såvida ej pengar anskaffades; detta var skälet, hvarför jag beslöt att utfärda falska handlingar, slutade Wijkander. Den anklagade, tillfrågad om han kunde uppgilva huru många af de utfärdade skuldbrefven (lista å dessa fanns hos rätten) voro falska och hvilka voro äkta, förklarnde sig ej kunna uppgifva detta. N På fråga af häradshöfding Wendtland, hurn Wijkander burit sig åt att så väl dölja sina förfalskningar, att ingen af bolagsmännen fått reda på desamma genom anmaningsbref eller sådant, svarade Wijkander, att brefven alltid skickats till honom personligen. På ombudets fråga, huru Wijkander kunnat upplåna så stora sumn:or, utan att de andra bolagsmiinnen anade oråd, svarade den anklagade: Vid bolagsstämma framstillde bolagsmännen aldrig någou fråga, huru de pengar kunnat anskaffas, hvartill ej långifvare stod upptagen i böckerna. Enskildt tillfrågades jag visserligen derom, men jag gaf då alltid undvikande svar. Den vidare ransakningen uppsköts till annan dag, för hörandet af de personer, hvilkas namn blifvit falskeligen skrifna. Ett symdaregister. Afrådhusrättens 3:dje afdelning afkunnades i går utslag i ett mål rörande en arbetskarl vid namn Johan Gustaf Fischer, bvilken begått stöld. Af remisshandlingarne har inhemtats följande: d. 13 sept. 1847 dömdes Fischer att stånda ansvar för första resan snatteri; den 11 nov. samma år, för andra resan; den 24 jan. 1848, för första resan stöld; den 29 mars 1855, för andra resan stöld och den 6 juni 1858, för tredje resan Fiseher dömdes nu, för stöld till ett värde af 222 rdr 50 öre, att hållas till straffarbete i 8 år. Hyresgäst och busegare. Vid samma afdelning förekom härefter till handläggning ctt mål emellan en smed och cn f. d. landtbrukare. Smeden har, påstår landtbrukaren, öfverfallit och slagit honom, som, enligt hans eget påstående, var