Dagens Nyheter – 8 oktober 1868, sida 3

fortskaffa skrifvelsen till honom, utan att ni behöfva utstå mödor och elände. Men hvila er nu här och begärey utan omsvep hvad ni önska. Se bara, Adamas, huru renliga både modren och barnet äro! Och deras kläder synas också vara ganska snygga. :Men hvad de ha på sig är förmodligen allt hvad de ega? — Ja, kära herre, med undantag af några vida sämre klädespersedlar som de i går och i dag på morgonen begagnade; de ha hvardera vå linnen, och det öfriga är lika knappt. Men qvinnan tvättar, snyggar och kammar sitt barn jemnt och ständigt, då de ej äro stadda på vandring. Ni ser sjelf, så väl vårdadt hans hår är! Hon känner vissa hemliga arabiska medel, som tillhöra toaletten, och hvilkas beredande jag skall lära mig af herne. Så till ex. kan hon göra puder och bereda åtskilliga elixirer. — Mycket bra; men laga att hon får linne och tyger, så att hon kan hålla sig litet finare. Då hon är så händig, skall hon nog veta att på ett klokt sätt begagna hvad du ger henne. Jag töretager nu en promenad; vill hon sedan, ackompagnerad af gossens zittra, sjunga några af sitt hemlands visor för mig, skall det blifva mig ett nöje att få lyssna till den besynnerliga musiken. Farväl till härnäst, herr Mario! Emedan ni uttryckt er mycket belefvadt, vill jag gifva er någoating; lita på att jag ej skall glömma bort er. Den artige Mario kysste markisens hand, hvarvid han kastade en mycket vältalig blick på den lille hunden Fleurial, som han skulle hafva föredragit framför alla husets rikedomar. Sannt är också att Fleurial kunde anse3 för ett litet underverk: han var hvit som snö, lurfvig och mild som ett lam, hvilket icke brakar vara, förhållandet med små bortskämda knänndÄdar.