hans kryckor kunde bära honom, och frågade, hvarför den vanliga pennyn hade uteblifvit. Jag trodde du var blind! utropade den ömsinte mannen förvånad. Nej, herre, svarade tiggaren, det är inte jag som ir blind, det är hunden! Skor äro en gammal uppfinning. De hafva gjorts af guld, silfver, messing och jern; af bark, af linne och af silke. Före Kristi tid begagnade de romerska magistratspersonerna eldröda skor, och damer af rang begagnade tofflor, hvilka gnistrade af iädla stenar. Herdarna i Schweiz och fattigt folk i Sverige begagna ännu träskor; sammalunda ock bondfolket i flera franska provinser. Den trötte pilgrimen tillryggalägger sin färd till profetens graf med sandalbeklidda fötter. I våra romerska bad begagnar man ock sandaler. Den i en kamelbårsskjorta klädde mannen i öknen var icke värd att upplösa Frälsarens skorem, och den store apostelen ger de epheser den vackra förmaning, att belägga sina fötter med sulor af fridens cvangelium. Amnti-tobals sällskap. I Frankrike har, i likhet med hvad som förut skett i vissa andra länder (Tyskland, England, Amerika), bildat sig ett sällskap, för att motverka missbruket af tobak. Sällskapet har för afsigt att uppnå detta mål genom att upplysa befolkningen om de skadliga och farliga verkningarna af detta missbruk. Dr Jolly, hvilken redan förnt uppträdt såsom afgjord fiende till all tobaksrökning och med ord och penna gif. vit målande framställningar af alla de olyckor, tobaken medför i sanitiärt, moraliskt och nationalekonomiskt afseende, rekommenderar i de franska tidningarne det nya sällskapet, hvars upphofsman han förmodligen är, med ett uppkok på sina förra öfverdrifter. Ansvarig Rtgiivaro och redaktör: Rudolf Wal (träffas kl. 2—3 e. m. på tidningens byrå i n:o 16 Stora Nygatan).