Dagens Nyheter – 8 oktober 1868, sida 3

. Hvarjehanda nyheter. Förhållanden i Simbirsk. Under denna rubrik läses i Helsingfors Dagblad: Eit fruntimmer hade nyligen den lyckan att af ortens Isprawnik emottaga följande biljett: Ärade fru Olga Sergejewna! Jag har bemirkt att ni, sedan er återkomst från Moskwa, bär på edert bröst öfver er klädning ett stort svart kors på ett långt band af samma firg. Då enligt modejournalen ett sådant smycke icke utgör en beståndsdel i dametoiletten, och jag dessutom hos ingen annan funnit en dylik dekoration, så uppfordrar jag eder att förklara betydelsen af detta emblem. Med fullkomligaste högaktning 0. 8. Vv. Rudnew, Isprawnik i kretsen af Kurmysch. En ofullkomlig engel. In afde unga medlemmarne af franska beskickningen i Washington är känd för sin förmåga att säga utsökta artigheter. För någon tid sedan presenterades han hos guvernör Morgan för en qvick flicka från Newyork, som hade en ful och platt näsa. Den artige fransmannen komplimenterade henne för hennes dans, hvarpå kon spetsigt anmärkte: Ah, jag har hört att ni är en smiekrare, och då ni nu inte kan säga mig cen artighet för min personliga skönhet, smickrar ni min dans. — Min fröken, blef svaret, med en parisisk bugning, nå är en engel från himmelen, men ni råkade att falla på näsan. En god historia. En tiggare, åtföljd af en hund, brukade dagligen sitta på en af Londons många broar. Vid hundens hals hiingde en tafla, hvarpå stod ordet Blind i stora bokstäfver. Mannen hade lyckats vicka medlidande hos en herre, som hvarje morgon hade sin väg öfver bron, och som dagligen släppte en penny i hans hatt. En dag glömde den menniskovänlige herrn att lemna sin wanliga gåfva, och den förmodade blinde sprang genast efter sin välgörare, så fort