Dagens Nyheter – 30 september 1868, sida 2

Det var endast drätselnämndens första afdelnings stat, som hann genomgå. Om torsdag fortsättes behandlingen af budgetförslaget. Hyrkomötet. Under gårdagen hade kyrkomötet plenum enda:t på förmiddagen. Främst på föredragningslistan förekom kyrkolagutskottets betänkande, i anledning af väckta motioner af hrr S nden, Ruodgren och Torpadie om ändringar och förklariogar af vissa delar af förordningen om kyrkomöte. Utskottet hade på grund af dessa motioner, hvarvid herr Rundgrens hufvudsakligen blitvit följd, föreslagit: att kyrkomötet hos k. m:t i underdånighet anhåller om nådig proposition till riksdagen i fråga om sådana förändringar och tillägg i k. förordningen om allmänt kyrkomöte den 16 november 1863, att följande paragrafer erhålla nedanstående förändrade lydelse: 2. Sista punkten förändras sålunda: Chefen för ecklesiastikdepartementet må ock vid mötet närvara och deltaga i öfverläggningarne, men i besluten endast så vida han är till ombud vald. 5. Fjerde stycket, andra punkten, erhåller följande lydelse: Vid detta sammanträde skolt elektorerne, medelst slutna sedlar, hvar för gig till ombud föreslå en å kyrkostämma inom stiftet röstberittigad man. 7. Nytt moment: Vickes vid kyrkomöte fråga om ombuds behörighet enligt denna förordning, eger kyrkomötet att densamma upptaga och afgöra. Med sådan anmärkning, som genom underdåniga besviör blifvit konungens högsta domstol understiilld, tago dock kyrkomötet ingen befattning. 8. Nytt moment: Till vice ordförande förordnar konungen likaledes en bland biskoparne. 4 9. Efter första punkten införes följande: Ny fråga, som af kyrkomötets ledamot väckes sednare än å åttonde dagen efter den, till hvilken mötet blifvit af konungen sammankalladt, må ej till behandling företagas. Det föreslagna tillägget till 7 väckte en långvarig diskussion, emedan några talare, isynnerhet hr A. W. Björck, hyste den åsigten att kyrkomötet hvarken kunde få eller kunde utöfva granskningsrätt öfver medlemmars befogenhet att i kyrkomötet taga säte och stämma, emedan anmärkning mot ett försiggånget val tillhörde de väljande, hvarefter anmärkningen skall pröfvas af högsta domstolen. Hr Nordström m. fl. yrkade emellertid på bifall till det föreslagna tillägget, och antogs detta slutligen utan votering. Det föreslagna tillägget till 9 mötte äfven motstånd af hr A. W. Björck, som ville förbehålla hvar och en ledamot rättighet att när väcka motion. Domprosten Sonden kurde icke heller gilla den föreslagna inskränkningen och tyckte ej om detta nya påfund att kringskära motionstiden. Hr Rundgren sade sig nu för första gången höra, att br Sonden motsatte sig en sak för det än förorda utskottets förslag; det var i många afseenden praktiskt, ej minst derför, att ut8 dagar, kunde få en öfverblick öfver alla frågor, som de hade att behandla, och sålunda åstadhela mötestiden väckas. egen motion, hvarom man nu diskuterade och den 15 september, således 14 dagar efter sedan hade hr Rundgren ej något att genmäla. Utskottets förslag antogs med 36 ja mot 17 nej. Derefter företogs till behandling samma utom revision och omarbetning af kyrkolagen. Utskottet hade hemställt: att kyrkomötet måtte genom underdånig skrifvelse inför kongl. maj:t framställa det fortfarande samt på ofvan anförda skäl anhålla, att kongl. maj:t till en början ville låta ombesörja en revision af den ecklesiastika rättegångsordningen, och det medelst denna revision utarbetade förslag för nästsammanträdande kyrkomöte framlägga. Detta förslag blef af kyrkomötet bifallet med 37 ja mot 12 nej, ehuru såväl hr A. W. Björck och isypnerhet biskop Genberg visat nödvändigheten af att en revision eller omarbetning af hela kyrkolagen företages, och att det är högst oegentligt att börja med rättegångsordningen. Biskop Genbergs anförande var, hvad beträffar såväl klarhet och reda, som logisk styrk., ett af de utmärktaste som hållits vid kyrkomötet. Det var dock förspilld möda. Utskottets förslag försvarades af biskop Bring, som helst under det kyrkomötet är samladt att den var ny. Sjelf kunde dock ej tal. annat skotten, gerom att motionstiden inskränktes till komma mera enhet och reda i sina arbeten, än om nya motioner i likartade frågor finge under Härpå svarade br Sonden, att br Rundgrens hvars flesta förslag man antagit, blifvit väckt kyrkomötet öppnades. Hade den af hr Rundgren nu förordade bestämmelsen varit gällande för detta möte, skulle hans förtjenstfulla förslag ej kunnat framkomma. Mot detta argument skotts betänkande i anledning af flera motioner behofvet af den gillande kyrkolagens omarbetning (620 RH DM kr Dm kt Ma