Dagens Nyheter – 10 september 1868, sida 2

arbetsordningen var antagen, försökte få en nionsyttring uttalad till förmån för våra symiska böcker, eller att kyrkomötet skulle så:om man erkänna lutherska kyrkans lärosatser försvara dem, sådana de finnas formulerade fvannämnda böcker. På ordförandens anrkning att en sådan hemställan ej kunde gömötet, utan i form af skriftlig motion, förrade hr Falk att han i föreskrifven ordning nade väcka motion i ämnet. I går begärde Falk emellertid ordet och förklarade, att n ej ville väcka en sådan motion. Han hade, ss bättre, kommit till insigt af det i flera afenden mindre välbetänkta i sitt förslag, och kert höll en hvar af mötets medlemmar hom räkning för det han nu återkallade detmma. Ordföranden underrättade kyrkomötet om, att mungen ej förr än efter återkomsten från Norge i tillfälle att mottaga en af mötet tillämnad opvaktning, men att han följer mötets förhundigar med uppmärksamhet. Ny modell till Hfräddningsbåt risbelönades vid fiskerimötet i Lysekil. Uppunaren är en elev vid Chalmerska slöjdskolan Göteborg, Conr. Tegnander. Göteborgs-Poen meddelar rörande denna uppfinning fölunde: Genom den ifrågavarande båten bar hr Tegnaner ådagalagt en förmåga af sjelfständig uppfining, som är låpgt ifrån vanlig. Det har sagts, tt bans modell hoplagd liknar en jättelik sedelok; snarare skulle den i sitt sammanslagna skick unna jemföras med en portmonnä, i hvars, om vi å få säga, rygg, en större halfoval blifvit utskuen. Öppnar man portmonnäen finner man, att less öppning, i hvilken våra läsare eljest nedsticka sina sedlar, är tillstängd med oljad duk, spänd mellan ramarne till de olika facken i samma portmonnä, ungefär så som duken spännes mellan benen i ett paraply. Denna del af båten (den af oljeduken tillslutna) är den som ligger ned i vattnet, och i den halfovala öppningen i ryggenn, hvilken öppning vid båte s uppslående blir en hel oval, sitter båtens basättning. Oljeduksväggarne äro för öfrigt dubbla och mellanrummet uppfyldt med luft, eå att båten ej kan sjunka, äfven om den inre delen, hvari besättningen befinner sig och hvilken Jänsas genom ett par rör, som leda uti sjön, ekulle blifva fylld. Ett par nätta biuppfinningar ha äfven blifvit å båten anbragta, för att, 5å vidt möjligt, göra den fullkomligt ändamålsenlig. Detta förslag till räddningsbåt synes verkligen vara af stor vigt, då, såsom vi tro, konstruktionen skall vinna ett allmännare användande och sålunda bidraga till månget menniskolifs räddande. Visst är det sannt, att materialet i båten är bräckligt, men farkostens stora lätthet torde i betydlig mån ersätta denna svaghet. Det vore derföre önskligt, att icke samma svårigheter, som i allmänhet i Sverige möta alla mindre förmögna uppfinnare, äfven och kanske mest då de ha nåzot verkligt praktiskt nyttigt på förslag, skulle bindra utförandet i större skala af denna id. Slagens dån från logen öfverröstar nu de exekutiva auktionernas missljud i våra bygder, skrifves det från Östersund. Notisen är kort, men god. Vådaskott. I Umeåbladet läses: Den 20 augusti hade bonden Daniel Strömberg i Klippa jemte pigan Kajsa Lovisa Svensdotter, valljonet Lisa Stina Paulsdotter och dagsverkskarlen Aron Sjöluad från Oxvattnet begifvit sig ut till änges för att berga hö. Omkring kl. 7 på aftonen hemkommo Paulsdotter och Sjölund, hvilken sednare då varsnade en på väggen bängande bössa, den han nedtog derifrån. Innan någon af de öfrige i rummet innevarande hann märka detta, brann skottet af och träffade Paulsdotter i bufvudet, tre tum öfver venstra ögat, med påföljd, att flickan ögonblickligen föll till golfvet. Pigan Lovisa sprang i förskräckelsen genast ut och ropade på folk, då Strömberg och hans hnstru jemte några grannar kommo tillstädes och funno Paulsdotter, simmande i sitt blod, dock vid lif, oaktadt kulan genombrutit hufvudskålen nära 2 tum i längd och 1 tum i bredd, så att bjernhinnan brustit och ungefär ett skedblad af bjernan runnit ut. Länsman Northman, som ingifvit rapport om olyckshändelsen, tillägger, att ännu den 23 och 25, då han reste förbi stället, fanns flickan vid lif, men ett lif, mera likt sömnens, ty kon kunde då hvarken tala, svara, känna, böra eller se; endast venatra handen och foten förmådde bon röra något litet. Egemndomlig Källa. I den vackra bokskogen på Gullmarsberg, nära Uddevalla, finnes ett väldigt träd, som vid 4 fots gemensam stam, hvilken är beklädd med klängväxter, delar sig i tvenne. Der denna delning börjar, är uti bufvudstammens öfra yta, emellan dubbelstammarne, en öppning på cirka 8 tums längd och 2 å 3 tums bredd, hvari vatten uppstiger till 1. tum under öppningens bräddar. Nuvarande ipnehafvaren af stället, af underbafvande gjord uppmärksam på att denna vattentillgång aldrig uttorkar, har bela denna torra sommar iakttagit att vattenhöjden varit oför ändrad. Vattnet är kallt, men har en bismak af mossa. Företeelsen visar samma regultat, som om vattnet varit ledt i rör upp i stemmen till lika jemahöjd med någon aflägsnate källa, ty vid trä dets rot röjer sig icke något vattensprång.