Dagens Nyheter – 8 september 1868, sida 3

Norrköpings nya läroverkspalats. (Korrespondens till Dagens Nyheter.) Den goda och på samma gång vackra staden ser ut att blifva en stor stad — trots allt skrik om dåliga tider, om handelns och fabrikernas lägervall, åkerbrukets undergång o. s. v. Det är kuriöst, säger Leporello om otroheten, den är i sin realitet idel trohet, men det kan ingen bjelpat — det är så. De gamle visa fädren se i den nya: statsvetenskapen endast otrohet och affall från gamla Svea, änskönt alla i sjeifva verket åtrå att visa henne trohet och tillgifvenhet. Det är kuriöst att, allt elände oaktadt, staten likväl utvecklar sig allt-mer och mer åt alla håll i folklig anda. I dessa dagar har t. ex. Norrköpings hedervärda och kraftiga samhälle (conjunctis wviribus) offrat mer än en half million riksdaler på ett nytt läroverkshus, det största, och vi kunna tillägga det vackraste osklhus i Svea land). Palatset, i något blandad dorisk stil, har en monumental karakter och påminner ihast, i anseende till sin massa och belägenhet på en höjd, om Carolina Rediviva. Den första stora förstugan i bottenvåningen kunde ganska väl anstå ett museum eller kungligt slott; skada blott att den blifvit öfverlastad med prål i allehanda listverk och färgernas mångfald. Den andra förstugan, en trappa upp, är hållen i jonisk stil och i allo bättre dekorerad, ehuru lyxen i kapitäler och pilastrar icke heller här är sparad. Den stora hufvudfasaden presenterar tre avant-corpser, deraf den medlersta är störst och innefattar de nämnda vestibulerna samt en i alla dimensioner ofantlig saloug. Detta stora rum är byggnadens kärna, så till sägandes, och derför äfven dekorerad ända till öfvermätt. Den korintiska ordningen har här fått låna ut alla sina tillgångar, pilastrar och rika kapitäler, ett sirligt entablement med sju prydliga stora kornicher, sin högst arbetssamma fris och arkitrav, hvilket allt, jemte den breda bladorneringen ofvanom entablementet, itakets cavet,framställer en riktig vurm för grannlåter ända uppåt väggarna. I rummet ha vi, utom en massa vackra sittbänkar, en ytterst prydlig dubbel kateder af polerad valnöt, en ståtlig musikläktare, hvilande på konsoler, 5 stora ljuskronor i bropzeantique (den största skulle försvara sin plats till och med i en vacker teatersalong), för att e) Norrköpings många Folkskolor äro förut välsända; hvarochen sådan byggnad är nästan palatsik.