Dagens Nyheter – 30 juli 1868, sida 2

kets gissel och befriat snden från fördomearnas fjettrar: det är hon, som åstadkommit verldshvälfningarna, som skall tillföra oss deras välgörande följder; och likväl skulle vi vara underkastade försakelsen att icse känna den hand, som skänkt oss de -välgerningar, hvilkas fördelar och lycka vi åtpjuta. Nej! det vore obilliet. Sen dessa palats, der fordom våra herrskare tronade; i dem våga furstarna ej mera inträda, utan att förklara sig vara kallade af folkens vilja. Derföre, då I hören Cartesii namn, så helsen det med vördnad och påminnen eder att de stålväpnads härar, som sedermera kämpade för upplysning och fribtet, voro blotta verktyg, saita i rörelse af hans frihetsbringande tankar. De skördade äran, bana blef landsflykten. Men ur denna frivilliga landsflykt eröfrade ban större kretsar åt fribeten, än någon fältherre förmått sig underlägga. — Böjom 038 äfven för Abelards minne! Klostrets affälling och deas offer hann dock, innan lifvet flygtade, inympa på medeltidens ännu kraftiga stam den gyllene gren, hvars mognade frukt blef den fria tanken. Kunde menskligheten uppföra ett pantheor, skulle vi der finna bilderna af alla tiders vise, seklernas störste män; ty visserligen äro de de störste, som beredt åt verlden upplysning och friset. Frukten ej för svårigheter! Dessa abstracta ämnea, med hvilka man förskräckt os3, äro icke svåra att förstå af annan orsak än den, att de vanligtvis uttryckag i barbariska termer, som endast äro begripliga för invigde. Jag vill tala det alldagliga språket, och om lärda professorer skulle förebrå mig att vårdslösa bisaker, försumma lärdomsglittret och vara ytlig, så skola mina läsare åtminstone icke tiljivita mig att varia otydlig. Då I hafven genomläst denna lilla bok, skolen I förvånas att finna er ofta hafva philosopherat, utan att ha vetat derom; ty I skolen erfara att de frågor, som philosophien afhandlar, icke äro andra än de, hvilka vi dagligen under sysslor och samtal upptaga. Fällen derför icke modet för ett ords skull; följen heldre R.belais råd: Ni ha goda tänder; knäcken benet för att få suga märgen. Det är lejonmärg, och den, som njuter deraf, vinner styrka. De veta det nog, dessa vänner och tillverkare af heliga ok och förgyllda fjettrar. Också hata de philosophien samt skända och förfölja dess apostlar. Nero förjagade dem ur Rom; påfvarne öfverläto dem åt inqvisitionen. Vi behöfva ej veta mer; slldenstund fribetena och framåtskridandets fiender sammanrota sig att förgöra philosophien, så låtom 038 studera den.