Dagens Nyheter – 14 juli 1868, sida 2

Article Image
METE TUR SMRKEOCRIOWCLI ERF stianig. (Från Dagens Nyheters korrespondent.) Kristiania den 9 juli. Den sektion som är talrikast och bhaft de irgsta sammanträdena är den medicinska. Åtkilliga vigtiga frågor ha der blifvit diskuterade ned mycken liflighet. I går debatterades uti rygieniska sektionen frågan om lämpligaste inedningen af ett sjukhus, hvarvid byråchefen Sierulf visade de olika fordringarne å beskafenhet alltefter sjukhusets belägenhet, på Lofoen eller i hufvudstaden. Allmänt ansågs att sjukhusen ej böra vara allt för stora. I dag skall debatten fortsättas. Efter utflykten till Drammen förliden söndag blefvo åtskilliga medlemmar af geologiska sektionen öfver natten qvarliggarde å gästgifvaregården Leöerebäck, i hvars närhet de öfverenskommit att hålla sina möten under den följande dagen, enär de geologiska företeelserna derstädes äro högst intressanta. För geologer är för öfrigt hela Kristiania-böckenet af stort intresse, enär jordlagren der ligga i full dager. Professor Key underrättade den medicinska sektionen att tidskriften Modicinskt arkiv kommer att upphöra och att i dess ställe en Nordisk Tidskrift för medicin skall taga sin början, hvartill medverkan väntas från samtliga universiteterna i de nordiska länderna. Man och man emellan har talats om nyttan af att hålla skandinaviska läkaremöten hvartanrat år i olika städer, äfven andra än hufvudstäderna såsom i Göteborg, Bergen, 0. 8. Vv. Man menar att äfven naturforskaremötena skulle till omvexlipg, kunna hållas i sådare städer och att ändamålet, med dem ej skulle mindre vinnas derför att det yttre uppträdavdet blefve tarfligare och mindre storartadt. Det förra förslaget framfördes i sektionen i dag af danske professorn Panum i den formen att skandinaviska läkarmöten hädarefter skulle hållas omkring hvartannat år (för att ej råka i kollision med de allmänna naturforskarmötena) samt att det första läkaremötet skulle ega rum i Göteborg år 1870. Till komit6 för detta förslags behandling utsågos professor Santesson från Sverge, professor Panum från Danmark och professor Winge från Norge. Det allmänna mötet i dag var särdeles tslrikt besökt; galleriet pryddes af damers närvaro. Etatsrådet Worsaae framställde en allmän jemnförande betraktelse öfver de arkeologiska och etnografiska forskningarne med särskildt afseende på norden hvarefter professor Fritz Holmgren höll ett föredrag om hbjertat. Slutligen höll professor Sven Nilsson, oaktadt sina fyllda 80 år, ett föredrag om civilisationens uppträdaude i Skandinavien eller, med andra ord, om bronsålderns inträdande aerstädes. Derefter underrättade ordföranden professor Chr. Boeck att komitterna från de trenne länderna föreslagit att nästa skandinaviska naturforskarmöte måtte ega rum i Danmark och åt den danska komiten öfverlemnas att bestämma samlingsorten. Professorerne Nilsson och Ask förordade i stället mötets hållande i Lund, d:r Charles Dickson i Göteborg; d:r Aug. Sohlman yrkade deremot godkännande åt komiteernas, förslag, hvilket ock medelst öppen votering blef mötets beslut (mot 10 afvikande röster). Tiden bestämdes till 5 år efter det innevarande. Derjemte meddelades att komiterna ansett att sådana möten hädanefter endast böra hållas hvart femte år samt turvis i de tre länderna. Val af komiterade för de särskilta länderna anställdes derefter. (Resultatet är redan meddeladt.) Festmiddagen å Klingenberg var lysande. Deri deltogo omkring 400 personer, hvaribland 80 damer. Stämningen var mycket liflig och champagnen flödade. En mängd tryckta verser utdelades och många bland dessa afsjöngos efter de skålar, hvartill de hörde. (Vår korrespondent har sändt oss några af dessa sånger: en Sang vid Naturforskarnes afskedsmiddag, af Munch; en Hilsen till Norge af dansken E. Fangel; en sång Till Norge, af H. 8olander (tryckt i Upsala); och en Helsniog till Norge, af —ed— (Hedberg); samt en Sang for den Etnographiske Section, af Tommeliten. Alla dessa äro ganska lyckliga tillfällighotsdikter.) Under middagen föreslogos följande skålar: (dessa äro redan genom ett i går meddeladt telegram bekanta; i detta telegram saknades dock följande) af professor Steen för Norge och de:s framtid, samt af finnen dr. Florin för detsamma; af professor Sven Lovån för den norska gästfriheten och af professor Frithiof Holmgren för den nordiska qvinnan. BSistoämnde skåltal vann utomordentligt bifall. Slutligen uttalade landshöfding Malmsten ett tack till vär

14 juli 1868, sida 2

Thumbnail