Dagens Nyheter – 6 juli 1868, sida 2

Stilarne kunde ban icke heller med säkerhet igenkänna, och föredrog han derför att icke yttra sig härom. Sjelf bade han skrifvit alla de folska namnen. Detta upprepade han flera gånger. Ombuismannen för riksbankens lånekontor fordrade att samtliga personer, hvilkas pams å de till lånekontoret inlemnade handlingarne blifvit förfalskade, måtte blifva hörda, likgom äfven dsn nuvarande disponenten för Ölsboda bolag borde inkallas, för att afgifva svaromå! angående sanningsenligheten af Wijkanders uppgift om att inkomsten af förfalskvingarne skulle kommit bolaget till godo. Häradsböfdiog Berger (ombud för Göteborgs Erskilda Bank) framställde den frågan, hvilka som skrifvit borgensoch viltnesmeningarne, hvilket W. borde erinra sig, alldensturd icke mindre än tre olika stilar deri förekommit. Härpå afgaf W. nyss anförda svar. Vidare anmärkte hr B, att under en bland avnat med nuvarande civilministern Adlercreutz namn falekeligen försedd revers funnes ett adligt sigill; till hvilken ätt detta hörde, hade man ej fått reda på. W. svarade, att sigillet på något sätt, som han ej kunde erinra sig, måtte kommit hommit honom tillhanda. Med anledning häraf yttrade B., att han på enskild väg hört, det sigillet skulle tillhört Wijkanders fru, hvaraf kunde slutas att W:s bekännelse hvarken vore fuliständig eller sanningsenlig. Efter att närmare ha betraktat sigillet, förklarade W., att å detsamma förefunnes det Creutziska vapnet, d.v.s. hans kustrus. Han hade tll en början trott att det tillhört en annan adlig ätt. Hr Berger instämde för öfrigt i hr Jacobssons (ombud för riksbankens lånekontor i Göteborg) begöran, att disponenten för Ölsboda måtte blifva hörd. W. erinrade dervid om, att han isin bekännelse ingalunda uppgifvit, åct allt hvad han erhållit genom sina förfolskningar direkt kommit bolaget till godo. Kandidaten Philipsson (ombud för J. A. Kjellberg söner) ansåg äfven att närmare utredning angåenåg de genom förfalskningarne erhållna penningarnes användande borde företagas. Beträffande den hog Trivulzi, Hollander komp. i Paris å felska namn erhållna krediten å 200,000 francs, af hvilka 120,000 francs erhållits, trågzade ombudet, häradshöfding Almån, huruvida de handlingar, å hvilka denna kredit förrt erhållits och å hvilka andra namn, än de å de falska doku menter, som nu förelåge, förefunnitg, äfven varit förfalskadeHärpå svarade W. att han ej kunde erinra Big det, men trodde att de varit äkta. Ena sådan slapphet i minnet synes dock ganska otrolig hos en man, som förstått att sköta så omfattande affärer. Domstolen beslöt att målet skulle uppskjutas till den 23 dennes, och skulle dertill inkallas de personer, hvilkas namn blifvit förfalskade å i Göteborg hypotiserade dokumenter. Begäran stt Ölsbodaverkens disponent måtte blifva inkallad, bifölls deremot icke.