Dagens Nyheter – 4 juli 1868, sida 3

. Utrikes-Nyheter. Påfven har den 22 juni i en allukotion til kardinalkollegiet uttalat sin fördömelse öfver d frisinnade lagar, genom hvilka österrikiska re geringen till största delen upphäft det förderf liga konkordatet med påfvestolen. Vi meddel: här nedan nästan hela denna allukotion: Är evördige bröder! Aldrig hafva vi trott, att v efter den konvention, Gen vi till alla godas glädj för omkrin 13 år sedan afslöto med kejsaren a Österrike och de apostoliska konunogarre, skulle bl uddsakade att i dessa dagar beklaga de öfvermåt tan svåra kränkvingar och bekymmer, med hvilka kyrkan i kejsardömet Österrike genom fiendtlig menniskor zu på ett sorgligt sätt bemsökes oct förföljes. Den 21 december förlidet år blef nem. ligen af österrikiska regeringen en sannerlizer olycksalig lag utfärdad såsom statsgrundlag, hvilken i alla delar af riket, äfven de rent katolska, skall ega full giltighet, Genom denna lag fastställes en obetingad frihet åt alla åsigter och presiutgjutelser beträffande tro, samvete och lära, erhålla medborgare af bvarje kult tillåtelse att upprätta undervisningsoch uppfostringsanstalter, bii alla möjliga religionssamfund likställda med hvarandra och erkända af staten. Så snart vi till vår smärta erböllo kunskap derom, hade vi gerna straxt höjt vår stämma; dock föredrogo vi, följande långmodigheten, tystnaden, särskildt i förhoppning att österrikiska regeringen skulle skänka ett uppmärksemt öra åt våra ärevördiga bröders, de österrikiska biskoparnes rättmätigaste föreställningar, antaga helsosammare råd och bli bättre sinnad. Fåfänga voro dock våra förhoppningar. Den 25 maj detta år utfärdade samma regering en lag (den interkonfessionella lagen nemligen), hvilken förpligtar och anbefaller alla folk i detta rike, äfven de katolska, att barnen af blandade åktenskap skola följa fadrens religion, om de äro af mankön, och modrens, om de äro af qvinkön; barn under sju år måste deltaga då föräldrarne affalla från den rätta tron. Genom samma lag borttages dessutom all förbindande kraft från de löften, hvilka den katolska kyrkan med skäl och fnllaste rätt fordrar och föreskrifver innan ett blandadt äktenskap får ingås; affall från den katolska religionen så väl gom från den kristoa religionen i allmänhet upphöjes till en statsborgerlig rättighet, all auktoritet af kyrkan öfver kyrkogårdarne undanrödjes och katolikerna åläggas att på sina begrafningsplatser hedra kättares lik, om dessa senare icke ha egna kyrkogårdar. Samma dag, den 25 maj detta år, skydde samma regering icke att offentJiggöra en äktenskapslag, hvilken fullkomligt upphäfvir de på grund af vår ofvannämnda konvention utfärdade iagarne och återinför de gamla österrikiska lagarne, hvilka stå itväraste motsats till kyrkolagen; derjemte införes det högst förkastliga så kallade civiläktenskapet och anordnag för det fall, att de kyrkliga auktoriteterna vägra afsluta äktenskap på en grund, hvilken icke erkännes såsom giltig och laglig af den borgerliga myndigheten. Genom denna lag har samma regeriog också upphäft all kyrkans auktoritet och domsrätt i äktenskapsmål, liksom densammas rättighet till äktenskapas afslutande. Afvenså bar bon utfärdaten lag angående skolorna, genom hvilken allt kyrkans inflytande undanrödjes och högsta ledningen af undervisningsoch uppfostringsväsendet, liksom uppsigten öfver folkskolorna, tillägges staten och blott religionsundervisningen i folkskolorna öfverlemnas åt de särskilda kulternas myndigheter, hvarigenom vidare hvarje religionssamfund utan åtskilnad kan upprätta skolor för barnen af sin trosbekännelse, under vilkor att äfven dessa skolor underkastas högsta statsuppsigt och läroböckerna pröfvas af civilmyndigheterna, med undantag af de böcker, som omfatta religionsundervisningen, hvilka äro underkastade de kyrkliga myndigheternas pröfning. I gen följaktligen, vördnadsvärds bröder, med hvilken styrka man måste ogilla och fördöma des:a af den österrikiska regeringen sanktionerade lagar, hvilka stå i handgriplig strid mot den katolska kyrkans lära, mot hennes vördnadsvärda rättigheter, hennes auktoritet och gudomliga upphof, mot vår och den : apostoliska stolens makt såväl som mot vårt redan åberopade konkordat och sjelfva den naturliga rätten. I kraft således af den omvårdnad om alla kyrkor, som blifvit oss anförtrodd af vår herre Jesus Kristus, höja vi vår röst i eder lysande församling, förkasta och fördöma vi genom vår apostoliska auktoritet de lagar, som vi uppräknat, och allt hvad som i allmänhet eller särskildt i dessa samma lagar eller i de ämnen, som stå i samband med kyrkorätten, blifvit orättmätigt beslutet eller försökt, på hvad sätt det vara må, af den österrikiska regeringen eller af hennes underlydande, hvilka de än må vara. I kraft af denna samma auktoritet, som tillkommer oss, förklara vi dessa