gar, tagit sig revange genom att från motspelaren tillgripa dennes portmonnä med inneliggande vinst. Den arcklagade erkände otvunget att han tillognat sig den andres kassa, men påstod att epelkamraten etjufspelate och att han således varit stadd i sin goda rätt; yrkande för öfrigt att slippa ifrån skrånglets, enär den bestulne funnit för godt att ej infinna sig. Åklagaren råkade dock ej vara af samma mening, utan anhöll om uppskof med målet för att taga del af handlingarne och inkomma med sitt slutpåstående. Med bifall bärtill uppsköt rätten målet till den 17 dennes.