Då började bemälde hr Ö. J. Jansson att sälja ttsedlar under HE. Fischers namn; och när lagomål förspordes från folk, som blifvit beragva äfven af firman Fischer, antog han firan Carl Möller komp. Sedan vi, som sagdt, bekantgiort arten af en firmans verksamhet, har den kameleontiske ansson begyrt utbjuda obligationer i sitt eget amn. Troligen kan ban icke längre få anroner införda i någon tidning, eller har han fruktat ffentligheten, ty han kriogsänder nu bref, i vilka utbjudas ryska statsobligationer. Ut;judandet sker i sådane ordalag, att de,som ej sänna till värdet och beskaffenheten af de ryska ,remieobligationerna, blifva förledda att tro att om de skicka 20 rdr till den hederlige hr C. J. Jansson, så skola de få en hel originaloblication eller för 10 rdr en half. Men de ryska originalobligationerna lyda å 100 rubel silfver och äro så begärliga, att de i utlandet betalas med omkring 120 rubel eller mer än 300 rdr rmt. Således aflåter hr OC. J. Jansson visst icke någon sådan obligation för 20 rdr — äfven om han innehar någon, utan han lemnar blott en sin egen förbindelse att hålla en sådan obligation tillhanda en viss tid. Det beror ru på tycke och smak om någon, som läser detta, vill våga 20 eller 10 rdr med blindt förtroende till att hr C. J. Jansson verkligen innehar så många ryska statsobligationer som han utställer promesser å. Ofvannämnde hr OC. J. Jansson var förläggare till den nu lyckligtvis sjelfdöda Sverges Tidning. som ämnade täfla med Fäderneslandet, men icke lyckades upphinna det i något annat än dess dåliga sida: skandalen. Minesiska ambassaden till Nordamerika och flera europeiska makter, hvaribland äfven Sverge, anförd af amerikanaren Buclingame, har, skrifves det till Handels-Tidningen från New-York, under åtskilliga dagar uppehållit sig här i staden, efter ankomsten från S:t Francicco, och väckt ett ofantligt uppseende, d. v. s. de infödde kineserna, i synnerhet de attacherade mandarinerna, som sägas vara ovanligt intelligenta, upplysta och bildade män. Mirkvärdigt nog upplyste en af dem, under samtal med tidningen Worlds redaktör, denne att för några hundra år sedan, d. v. s. vid den tid Columbus upptäckte denna verldsdel, hans landsmän försökt temligen nära samma system i afseende å det ofonderade pappersmyntet, jemte här så kallade nationalbanker m. m. som det hvarmed detta land nu lycksaliggöres, tilläggande att allt detta åstadkommit mycket ondt och villervalla i all handel och rörelse m. m. — tout comme chez nous — samt att man fördenskull fullkomligt öfvergifvit detsamma. Mandarinen uttryckte jemväl det hopp, att man äfven häri landet må snart kommain i ett bättre ordnadt pennirgeskick. Riddarholms-kyrkans Historia och Märkvärdigheter, antecknade af Octavia Carlen. Af denna, för dem som bese vårt svenska Pantheon så nyttiga, lilla handbok lära redan två upplagor — hvardera 3,000 exemplar stark — i det närmaste vara utsålda. Fröken Carlens handbok försäljes vid ingången till kyrkan, de dagar densamma förevisas. Hr Greens nya fosforfria tämndstickor, omtalade af Köpenhamns-tidningarna, tyckes vara en uppfinning af vigt. Berlingske Tidende säger sig nemligen hafva erfarit, att uppfinnaren har sålt sin patenträtt för 20,000 rår till en tändsticksfabrik i Kalmar. En femtia på villospår. I går förmiddag stod ett fruntimmer och handlade vid ett åkdon å Hötorget. Ett annat fruntimmer kom äfven fram till samma åkdon; ett samtal utspann sig och derunder bortglömde det förstnämnda fruntimret alldeles en femtia, som hon lagt på åkdonet. Hon aflägsnade sig utan att märka sin förlust. Sedeln bemärktes dock snart af de qvarvarande, och det senast till stället komna fruntimret åtog sig att taga den om hand och inlemna den i handlanden Sundströms bod vid samma torg, der den kunde återfås af egarinnan. Den som förlorat sedeln återkom snart, bekymrad, hänvisades af de på åkdonet befintliga personerna till den ifrågavarande boden — men der var ingen sedel inlemnad. Export af svenska produkter till Cap-kolonien. För omkriog ett år sedan omnämndes i flera tidningar, att en ung man, hi Carl Borgström, hvilken i flera år varit anställd hos ett af Malmö större handelshus, efter några års vistande i Capkolonien återkommit för att besöka sitt fädernesland. Hans besök afsåg hufvudsakligen att inleda affärer uti svenska fa brikater, produkter m. m., och vi se nu er frukt af detta hans besök. I Malmö hamn lig ger nemligen för närvarande under lastning direkte på Capstaden skonerten Para, befrak: ta Je Ia met 4 mA DA OL HR f FE