Dagens Nyheter – 10 juni 1868, sida 2

Bolaget ansvarade vid årets slut med 96 285 försäkringar för 119,160,800 rdr kapital och 58,100 rår årlig lifränta. Sedan alla öfliga afskrifningar äro vidtagna och 28,590 rdr afsatte för oförutsedda utgifter, återstår till vinstutdelning åt delegarne ett belopp, motsvarande 8 procent å det inbetalda aktiekapitalet. Fjerde afdelningen af skärgardseshkaderm afgick härifrån i förrgår. Amfiont — Gustaf III:s lustfartyg, som länge legat på landbacken, men nu åter blifvit satt i sjön — bogserades ut af en kanonångbåt. Prins August medföljde ombord på en kanonångbåt. Konungen lär komma att från den 14 till och med den 19 dennes uppehålla sig på eskadern. Hadettkåren å Carlberg utrycker till läger och fält-exercis å Ladugårdsgärdet den 15 dennes. Inbjudning till 3:dje tyska skjutfestem är af presidenten i skjutfestkomiten insänd till Nya Dagligt Allehandas redaktion för att meddelas svenska allmänheten. Festen kommer att hållas i nästa månad, och staden Wien inbjuder dertill icke blott skyttar, utan älven alla andra. Wien skall mottagai dem såsom sina hedersgäster och uppbjuda allt för att på det värdigaste sätt mottaga och hedra dem. En stormvind. I måndags eftermiddag kl. mellan 3 och 4 öfverraskades hufvudstaden af en häftig, ehuru kort stormvind, hvilken förorsakade flere, ja många skador. På salutorgen skedde dock största förödelsen. Bord störtade öfver ända med allt hvad derpå farns och till och med en och annan försäljerska, som icke stod säker på sina ben, fick dela samma öde. Vid observatorium var orkanen utomordentligt våldsam. 3:ne körsvenner, åkande på hvar sitt parlass hö, på väg till egendomen Rådan, passerade samma tid observatorieplanen, och hade det sista lasset det missödet att blåsa omkull. Körsvenuer, som åkte på lasset, fick ordentligt rulla sig i stoftet för stormens herre, och höet blåste långt ut åt Norrtullsgatan. Nytt i bokhandeln. Svensk handordhok. Med tillägg af ordens etymologi, jemte ett bihang, innehållande de i svensk skrift allmännast brukliya främmande ord. Af A. F. Dalin. 8:0, 800 Odo Stockholm, J. Beckmans förlag. Pris 6 rdr. Den flitige och samvetsgranne lexikografen Dalin, som först riktat svenska litteraturen med en stor mängd förträffliga öfversättnvingar från fremmande språk (i Läsebiblioteket) och derefter med en stor ordbok i svenska språket, ett omfattande franskt-svenskt lexikon och dessutom smärre lexika, har nu ytterligare utarbetat en svensk handordbok, som synes vara tillräcklig för skolungdom och för allmännare behof. Genom en klok typografisk anordning och ett utmärkt tryck har det lyckats att göra arbetet koncist i den yttre formen, utan att dervid förlora något af den önskvärda tydligheten. Särdeles intressanta äro de talrika uppgifterna om ordens härstamning och om deras motsvarigheter i de med svenska närmare beslägtade germaniska språkgrenarne. De fysiska lifsyttringarna hos menniskan, af T. J. Hartelius, öfverlårare vid Gymn. Bentr.-Institutet. Med 60 figurer i texten. 80, 178 sidor. Pris 2 rdr. Stockholm, Albert Bonniers boktryckeri. Att känna sig sjelf har alltid sitt obestridliga värde, och icke mindre det att känna sig sjelf uti kroppslig bemärkelse. Att den svenska allmänheten med berömlig vetgirighet emottager upplysningar om menniskokroppens byggnad och lifsyttripgar synes nogsamt på den uppmärksamhet, hvarmed sådana populära föredrag blifvit följda, icke mindre i hufvudstaden än här och hvar i landsorten. Ofta har vid bortgåendet från föreläsningsstället den önskan blifvit yttrad, att det vore kärt att i hemmet få uti bok repetera det åhörda. Också har hvarje allmänvfattligt arbete, som behandlar dithörande ämnen, varit välkommet och denna litteratur har vuxit i omfång, i synnerhet under de sednare åren. Ett förståndigt studium af vår kropps byggnad och funktioner skänker äfvenväl djup uppbyggelse, ty insigten uti det ändamålsenliga i organernas arbete leder snart tanken på den Högstes visdom, på samma gång som den bevarar från religiös pjunkighet. Med dessa tankar öppnade vi det föreliggande arbetet. Vi insågo dock snart, att det hvarken var skrifvet för den stora allmänheten, hvilket vi hade förmodat — ty härtill är det för litet populärt — eller för läkaren — ty för denne är det helt visst för knapphändigt. Återstår — ee dan blifvit komponerade; romancer, fulla af melodisk skönhet, hafva burit vittne om sina komnAsitäreraz mNnsikaliska talang. men da ha hlif.