Dagens Nyheter – 11 maj 1868, sida 1

ner, hvilka tillkännagåfvo att deicke gillade motionen. En tredje ledamot från förste kammaren, presidenten Almqvist, har inom utskottet ådagalagt att han icke heller ville gå så långt på reformens stråt som her! Björck. : Imellertid har detta särskilta utskott åstadkommit, under reservation af nämnde trenne herrar, ett utlåtande, hvari det, efter en förträfflig historik öfver uppkomsten och utvecklingen af det nuvarande systemet samt en genomgående granskning af dess brister och. det föreslagnas fördelar, hemställt: att sådana rättsfrågor, hvilka hittills anbängiggjorts hos administrativ ort-myndighet och genom besvär fullföljts hos rikets kollegier eller andra förvaltande centrala embetsverk, hädanefter må öfverlemnas till behandling af allmän domstol; att äfven sådana mål som äro af både judiciel och administrativ natur likaledes må hänskjutas till behandling af allmän domstol, dock med några undantag; att, såvidt riksdagen lemnar konungen rätt att åt departementschef uppdraga vissa måls afgörande, statsförvaltningen må inrättas sålunda, att rikets kollegier och öfriga törvaltande, civila embetsverk, med undantag af kammarrätten, må upphöra såsom mellaninstanser och ingåi regeringsdepartementen, hvilka för detta ändamål böra ordnas i underafdelningar eller byråer; slutligen, och oberoende af dessa ändringar, att några af de centrala styrelseverken må förenas och andra förläggas såsom byråar till vederbörande departement; att vården om statens fonder, kassor och fastigheter sammanföres på grundvalen af gemensam förvaltning; att samband åstadkommes mellan krigsstyrelsens nu från hvarandra afsöndrade förvaltningsgrenar; och att fullmakter på embeten och tjenster i de centrala styrelseverken samt i statsdepartementernas expeditioner utfärdas med förbindelser för vederbörande att underkasta sig den förändring i tjenstgöringsåligganden, som kan blifva en följd af ofvannämnde indragningars beslutande. Reservanterna hafva å dep konservativa sidans vägnar funnit sig i att tillstyrka: att mål af oblandadt judiciell natur öfverlemnas till de allmänna domstolarne ; hvaremot: mål af blandad judiciell och administrativ natur skulle behandlas som hittills och mål af rout administrativ natur fuliföljas från den administrativa ortmyndigheten omedelbart hos regeringen. Kollegiernas upphäfvande hafva de satt sig emot, men de hafva gått in på sammanslagning af vissa centrala styrelseverk, af finansförvaltningen och af krigsstyrelsens särskilda förvaltningsgrenar. I fredags afton föredrogs detta utlåtande i första kammaren; och blefvo,såsom vi redan berättat, utskottets hemställanden förkastade, men reservanternas antagna, så att kollegierna skulle få fortlefva. Det var aristokraterna hir Eric Sparre, Henning Hamilton och C. G. Mörner samt äfven J. O. Mörner och byråkraterna hrr Fåhraeus, Nordström och Hazelius som motsatte sig den genomgripande och fullständiga reformen. Då kammaren antog reservanternas lappningsförslag tycktes anledningen vara att detta ansågs för en åskledare, som hr C. G. Mörner yttrade. I lördags förekom ärendet hos andra kammaren. Hrr Björck, Sjöberg och v. Schulzenheim förordade utskottets förslag. Hrr Kinmanson från Stockholm, Falkman från Malmö och Staaff från Hudiksvall talade emot förslaget. Det blef dock bifallet med den öfverväldigande styrkan af 125 röster mot 18. Röstpluraliteten skulle utan tvifvel ha varit ERROR åt dessa, hvilka deremot å sin sida betraktade hozom med blandade känslor,