Dagens Nyheter – 30 april 1868, sida 2

Första kammaren beviljade 3,090,000 rdr till ordvestra banan. I andra kammarens förmiddag:plenum yrkade refve Posse samt hrr Lindström, Muren och Iedengren, att 6,180,000 rdr måtte anslås för r 1869 och att af dessa en million n-åtte å användas redan i år, allt på det att baran nåtte kunna blifva färdig redan 1870, hvilket ör statsverket skulle medföra den största besparingen. Frib. Liljenerantz yttrade sig för viljande af 3,090,000 rdr, hvaremot hr Hierta örsvarade utskottets hemställan, att endast 2,250,000 rdr måtte anslås. Kammaren fortsatte under aftonsammankomsten öfverläggningen avgående jernvägsbetänkandet. Man var temligen ense om önskvärdheten af nordvestra stambanans afslutande, men frågan gällde blott tiden och till följd deraf beloppet af det anslag som för år 1869 borde anslås. De talare, som uvder förmiddagen yrkat att den betydliga summan af 6,180,000 rdr måtte anslås, funno ringa medhåll utaf de herrar ledamöter af kammaren, som yttrade sig under eftermiddagssammanvträdet. Endast hr Ocklind, som talade först, och hr Nils Andersson, i Bäfvik, som är vermländning, förordade detta höga anslag. Visserligen voro de esta andra talare af den åsigten att det ur ekonomisk synpunkt är bättre att så fort ske kan fullborda en under arbete varande jernväg än att draga ut på tiden dermed för att slippa göra några större direkta och derför mera märkbara uppofringar derför. Men de föredrogo att sluta sig till antingen kunglig majestäts proposition, — måhända mycket derföre att då första kammaren beslutit anslå 3,090,000 rdr, större utsigt förefanns att få regeringens förslag (om anvisande af 4,650,000 rdr) antaget genom den gemensamma voteringen, än det af förmiddagens tulare väckta — eller ock en af hr Mannerskantz gjord framställning om anslående af den summa regeringen äskat, men med det tillägg att högst en million deraf må kunna utanordnas redan under innevarande år och återstoden utgå under år 1869. För anslagets bestämmande till 3,090,000 rdr talade hrr Medin, Liljencerantz, Sjöberg och Witt. Utskottets mening understöddes deremot af herr O. B. Olsson, Indebetou, C. Ifvarsson, Jöns Pährson, Björck, Hierta och Hörnfeldt. Den kungl. propositionen, dels med dels utan det af hr Mannerskantz tillstyrkta tillägget, förordades af följande talare: hrr Gripenstedt, statsrådet Lagerstråle, Mannerskantz, Olof Olsson i Olebyn, Hedlund, Bundbäck, Lindström, C. A. Larsson, v. Troil, Anders Jonsson, Lönnberg och Alströmer. Frågan afgjordes genom icke mindre än 3:ne voteringar. Först voterades om kontraproposition mot utskottets hemställan, och segrade dervid regeringens proposition med 93 röster mot 72, hvilka sednare afgåfvos för hr Liljenerantz förslag om anvisande af 3,090,000 rdr. Afven i hufvudvoteringen segrade regeringens proposition med 99 röster mot 67. Slutligen omröstade man angående hr Mannerskantz tillägg och blef detsamma med 94 röster mot 49 af kammaren godkändt. Mot beslutet reserverade sig arr Björck, Rylander, Liljencerantz, Ola Månsson, Hörnfeldt, Carl Ifvarsson, Key, Wigardt, C. P. Olsson, Blanche, Jan Andersson, Jöns Pährsson, Liss Olof Larsson, Östman, Ola Nilsson, Johannes Andersson, Wener, Anders Andersson och Magnus Svensson. Hvad utskoitet i de öfriga punkterna af betänkandet föreslagit gillades af andra kammaren. Första kammaren beslöt i går afton, efter en liflig öfverläggning, att, såsom statsutskottet i dess utlåtande n:o 85 föreslagit, afslå hr L. M. Nordenfelts motion om anvisande af ett extra anslag af 15,000 rdr för undersökningar angående den s. k. Frövi—Falujernbanan. Beslutet, som förordades af hrr E. Sparre, L. af Ugglas, OC. G. Mörner m. fl., fattades först genom votering med 62 röster mot 36. Till försvar för motionärens förslag uppträdde, utom motionären sjelf, i synnerhet hrr Wern och Heykensköld. Bland öfriga ärenden, som i detta sammanträde förekommo till afgörande, anmärka vi här samma utskotts förslag att genom upptagande af ett lån af 18 mill. rdr betäcka den för detta och nästkommande år beräknade statsbristen. En långvarig diskussion uppstod med anledning häraf. Hrr Hasselrot, Beckfriis, Stjernblad, Bildt, Tersmeden och statsrådet af Ugglas önskade lånets höjande till 24 millioner, för att derigenom kunna verkställa couvertering af det i fjol upptagna 6-millioners-lånet. Hr Tersmeden ansåg att det kunde vara tillräckligt att upplånar 21 mill. rdr. Hrr C.G. Mörner, Henning Hamilton, A. C. Raab och Silfversehöld yrkade bifall till punkten oförändrad, enär det ej kunde vara skäl att låna mera än som behöfdes och man åtminstone ej JE AA RDR