Dagens Nyheter – 11 april 1868, sida 3

nedfällas). Så svart genom solens inverkan kälen gått ur jorden i kallbänken eller plantlafven cch torkat så mycket att den låter bearbeta sig, utsågs hvitkålsfröet, men ståndmattorna nedfällas icke förr än plantorna uppkommit och då blott under nätterna för att skydda plantorna mot starkare köld. På samma sätt uppdragas äfven plantor af zenare blomkål och andra kålsorter, som icke äro afsedda att bli tidigt färdiga. I de norra orterna måsie man för uppdragande af kålplantor anlägga svagare varmbänkar och då jorden derstädes är senare tjenlig för plantering och plantorna utveckla sig snabbare på varmbänk än på kallbänk, är det tids nog, att der utså kålfröet i början af nästa månad. Rotkäålsfrö äfvensom kålrabbifrö för uppdragning af plantor utsås på kalljord, så snart jorden blir tjenlig att beså. Kruskålsfrö (blåkål, grönkål) kan likaledes för plantors uppdragande sås på kalljord. Af sådana köksväxter, som sås på platsen der de skola förblifva stående för att gifva skörd, utsås så snart jorden blir fullt tjenlig att bearbeta i denna eller nästa månad: välska bönor, cikoria, Gill (fröet utetrös vanligen helt tunnt emellan andra köksväxter, såsom lök, morötter, palsternackor m. fl.) hafrerötter, kraskse (lepedium), kyndel, lök (mörkröd holländsk och hvit holl. sylt-), mangold, molla eiler mell (sås belt tunnt och isärdeles fet jord, om bladen skola bli stora) morötter, palsternackor, patientia (på en plats der den får qvarstå i flera år), persilja, majrofvor och ärter. Turkiska bönor och indiansk krasse kunna ännu icke sås på kalljord, utan uppskjutes dermed till mot slutet af maj. Afven lägges nu pepparrot, hvarjemte fröstockar af hvitkål och di verse rotsaker kunna utsättas vid slutet af månaden, ifall våren skulle bli tidig, men i annat fall i nästa månad. Fröstockarae böra efter utplanteringen täckas med granris e. d. för att hindra såväl nattköldens som solens direkta inverkan och qvarlemsas denna täckning någon tid, tills gröna och stadgade skott börja utveckla sig, ty om de skott, som vanligen innan fröstockarne utsättas i någon mån börjat utveckla sig, genast utträttas för full sol, nattköld och luit, akulle dessa lätt kunna gå förlorade. Drifvänrkar för senare meloner och gurkor läggas. Bänkar som läggas vid denna årstid behöfva icke hafva så starka ströbäddar som de hvilka blifvit lagda tidigare. Mot slutet af månaden kan man redan avlägga gurklister, om dessa förses med någorlunda starka ströbäddar och man har par sande fönster att täcka listerna med. Har man försummat att i förra månaden så de köksväxtfrön på bänk, som i förra månadens minneslista nämndes, bör det nu ske i början af månaden. I de norra orterna torde det vara tidigt nog att så köksväxifrön på bänk i medlet eller mot slutet af månaden, — Rädisor sås fortfarande på bänk omke hvarannan vecka för att ständigt ega tillgång eraf. Fruktträdgården. I denna månad är den tjenligaste tiden att beskära fruktträden, ty efter denna tid på våren kan kölden icke gerna bli så skarp, att den kan menligt inverka på de sår som genom beskärningen uppkomma. Alla fruktträden genomses och der kronorna äro för täta och ribiga utgallras så mycket, att allt det qvarlemnade har tillräckligt utrymme och så att sol och luft får tillträde äfven till de inre delarne af trädkronorna. Alla atörre sår, som uppkomma efter borttagna grenar, bestrykas med vanlig tjära; man akte sig dock för att stryka tjära på sjelfva barkkantey. Har man — såsom icke sällan är fallet — fruktträden stående för tätt, så att de tränga och undertrycka hvarandra i högre grad, bör man icke tveka att hugga bort hvartannat, ty det är större uträkning att uppoffra hvartannat träd, än att alla i kämpen mot hvarandra skola en tid bortåt gifva blott dåliga akördar och slutligen alldeles gå under, ty det qvarvarande balfra antalet träd kan gifva betydligt större och värdefullare akördar om det har godt utrymme och skötes väl, än hela rnotalet förut gjorde då träden stodo för trångt. — Åro fruktträden mossiga, hvilket antyder att de stå för tätt, för magert eller i gräsvall eller att de äro beskuggade af större löfträd eller andra höga föremål, bör man så vidt möjligt är aflägsna de orsaker som framkalla denna sjukdom. Sjelfva mossan kan antingen afskrapas eller fördrifvas genom att träden öfverstrykas med en tjock blandning af kalk och boskapsurin. Sjelfva påstrykningen sker bäst genom ett slags större pensel eiler qvast af hampa, bast eller dylikt. — Fruktträd och bärbuskar utplanteras äfven fördelaktigast nu, så snart jorden blir fullt tjenlig att bearbeta, i denna eller nästa månad, och vilja vi särskildt erinra om att det fördelaktigaste sätt att plantera fruktträd, har, såvidt erfarenheten ännu gifvit vid handen, visat sig vara att i stället för att gräfva gropar ställa trädet ofvanpå marken och omgifva det med ditförd jord, så att rötterna bli tillräckligt täckta med sådan. Trädet kommer således att stå uti en upphöjd kupa, men på det jorden i denna kupa icke må komma att vara allt för mycket utsatt för uttorkning, täckes denssmma med ett tuont lager — 1å2 tum tjockt — med obrunnen gödsel, hvilken gödsel får qvarligga till augusti månad då den borttages. Vi anse oss äfven böra erinra om att man aldrig bör plantera fruktträd — och icke heller bärbuskar — ) Dessa plantlafvar eller kallbänkar byggas af timmer, blott ett hvarf högt, eller ett hvarfvid framsidan och två hvarf vid baksidan. Vid baksidan — eller norra sidan — nedsättas stadiga stolpar, vid hylla ståndmattarna — heståonde at stemar sam ära