Dagens Nyheter – 28 mars 1868, sida 2

sig vid hemtnings påföljd den 18 april, enär en yngling vid namn Carl Gustaf Andersson, af hvilNM bon köpt stulet gods, ej denna dag var tillstädes. En jättehistoria. ÅA rådhusrättens 5:te afdelning förekom i förrgirt åter till handläggning målet emellan Carl Fredrik Danson, kärande, och optiske instrumentmakaren Joban Erik Rasmussen, svarande, angående kontraktsbrott rörande en jätte. Denna dag inlemnades, genom ombud, fråa jätteförevisaren Rasmussen en förteckning öfver bafda utgifter för nämude jättes person, upptagande alla möjliga slags poster. Danson (efter förteckningens uppläsande). Jag bestrider alltsammans, såsom varande för mycket tilltaget. Ordf. Hm bm. Tycker Danson t. ex. att det är för mycket 5 rdr om dagen till föda, som här står. Danson. Jaha, 1 rdr borde vara tillräckligt. Ordf. (godmodigt; höjande högra handens pekfioger i lufsen). Kom ihåg herre! Detär enjätte som äter. Danson. Ja, det bryr jag mig inte om. Jag vill inte ge mer än 1 rdr, och hvad angår läster, som stå upptagna, så voro de obehöfliga, å affischer kunde han sjelf ba satt upp på knutarna ; det är således ock:å en onödig utgift. Ordf. Ja, men Danson bör besinna att om jätten gått sjelf och satt upp affischer, så bade han ju visat sig gratis då; — det hade inte varit bra det heller. Danson Ja, men det är också många andra onödiga utgifter. Rasmussen har låtit jätten Ema vuel åka till jernvägsstation. Jag för min de tycker att en, som skall vara jätte, bör orka gå en sådan bit; annars är det inte mycket med honom heller. Målets vidare handläggning uppsköts till den t april.