Dagens Nyheter – 10 mars 1868, sida 3

.c . Hvarjehanda nyheter, Hyrkohigtoriska notiser. In resande student skrifver från badorten Amelie les Bains vid Pyrenterna den 23 febr. följande, som meddelas af Ups.-P.: Några kyrkohistoriska notiser har jag att traktera dig med. Så finnes i närmaste village, Arles sur Tech, heliga lemningar efter hrr Abkon och Sennen, i lifstiden furstar i Orienten, vristna och derför på Domitiani befallning af dilda djur spisade; eller jag tror t. o. m. att lejonen voro nog humana att endast slicka på dem, hvaremot öfverheten, förgrymmad, lät hugga deras (martyrernas neml.) hufvuden af. 700 år derefter dog folket häromkring som flugor. En abbe begaf sig till Rom och fick der tillåtelse att hemtaga de ditförda pråcieuses reliques. Under vägen gjorde de en mängd spökerier och under, hvarpå en mulåsnedrifvare, som ej förstod sig på skämt, störtade ned mulan, som bar detta otyg, inlagdt uti en dubbelbottnad vintunna, i en djup afgrund. Den stackars abben fortsatte förtviflad och tomhändt resan mot sitt af pesten härjade hem. Döm om hans förvåning då han ett stycke från staden möter hela den återstående befolkningen sjungande och dansande, med sina munkar i spetsen. Hvad fan går åt er, skrek vår abbå, som stannat på behörigt afstånd från de pestsmittade? — Jo, åsnan kom fram för tre dagar sedan, och i samma stund var det slut på pesten. Nu lades benen i en med ädla stenar rikt prydd kista, och vinet hälldes i en stensarkofag. Sedan dess hafva benen botat en mängd af pestsjuka, och vinet, ehuru man ofta gaf åt de troende, ne sCpuisa jamais. Ja, ännu i onsdags, då jag var der, såg jag med egna ögon, huru presten i full skrud med en häfvert uttog ur kistan en flaska af af denna underbara vätska, som ej kunnat konsumeras på öfver 1000 år. Den är visserligen nu vattenklar, men verkar ändock lika starkt. Den dagen var det en stackars troende bonde, som köpte deraf. Se här ett annat litet bidrag till den katolska kyrkans historia! I Perpignan, då jag passerade derigenom, fick jag se en löjlig procession, bestående at en stor svart galt i första ledet, derefter tvenne trumpetare, så en fanbärare och en person med en lång lista i handen. Der gjordes musik så af grisen som af messingsartisterna, och derefter förkunnade en utropare — gissa hvad! — jo, att till S:t Antonii ära ett lotteri var föranstaltadt på sagde gris. Och det skulle vara Gudi särdeles behagligt, om de flitigt toge lotter, oafsedt sannolikheten att vinna grisen. Man påstår, att den allena saliggörande kyrkan genom detta svineri hopskrapar betydliga summor. Sjelfmordsstatistik. Från den 1 januari till och med den 31 december 1867 förekommo i Paris 700 sjelfmord. TI april förekommo de flesta, i november var antalet lägst. Antalet sjelfmordsförsök i Seine-departementet uppgick under samma tid till 215. Olycksfall inträffade i Paris 3,454, deraf 790 med dödlig utgång, under samma år. Öfverkörda blefvo 1,488 persoser, deraf 108 dödades. Ny opera i London. Man har för afsigt att i London bilda ett Grand Opera Company med ett grundkapital af 200,000 pund sterl. (3,500,000 rdr), fördelade på 20,000 aktier å 10 pund sterl. stycket. Detta bolag skulle komma att inköpa eller på längre tid förhyra det kungl. italienska operahuset (Coventgarden) och der låta uppföra operor och konserter i ännu större skala än hittills egt rum. Bolaget skulle dessutom träda i samverkan med impressarion vid den nedbrunna Her Majestys teater och mot ett årligt honorarium af 10,000 pund sterl. (175,000 rår) uppdraga honom den artistiska ledningen af den blifvande Stora operan. Storhertiginnan af Gerolstein har nyligen af ett franskt skådespelaresällskap uppförts i ett brädskjul Rom, och med den mest lysande framgång. Diplomaterna, romerska aristokratien, alla högre embetsmän och officerare tillströmmade, så att lokalen redan andra gånsen befanns vara för trång. Den cancan, som storhertiginnan och general Brumm dansa, besäres hvarje gång under stormande bifall da capo. Censuren, som är så sträng mot italienska pjeser, har icke haft något att invända mot letta, den franska sånggudinnans verk. Kriget i Nordamerika kostade endast på Nordstaternas sida 275,389 menniskor lifvet; leribland voro omkring 30,000 fria negrer. Fill strid odugliga blefvo 208,000 soldater. Angenäm vistelseort. På Java hafva, enligt statistiska uppgifter, under ett år 148 menniskor uppätits af tigrar, 50 af krokodiler samt NM 4 40 dödats af Armar