Det rärvarande nog kritiska tillståndet vi institutet är, i korthet angifvet, följande: in spektoren är genom styrelsens beslut af des ordförande i formlig ordning från sin befattnin, uppsagd; samtlige de öfrige lärarne häfva mej anledning häraf inför styrelsens ordförande ce! corps afgifvit den förklaring, att i afseende pi den hardling, för hvilken styrelsen funnit skä att alskeda inspektoren, vore lärarne allesam mans lika ansvarige, hvarföre en afsättnings åtgärd rättvisligen ej borde träffa någon ris: ibland dem, utan drabba alla lika; slutliger hafva eleverva inför styrelsens ordförande för klarat, att, derest de närvarande lärarne blefvc tvungne att afgå, de bland eleverne, som rådde sig sjelfva, beslutit att samtidigt lemna institutet, samt att de öfrige skrifvit till sina föräldrar eller målsmän med begäran om tillstånd att få följa sina kamrater. Sådant är det i sanning bekymmersamma läget vid Ultuna landtbruksläroverk. Attallmänheten häröfver är orolig samt angelägen att lära känna de händelser och orsaker, som skapat detta läge, är naturligt. För att tillfredsställa denna allmänhetens åstundan, måste vi gå historiskt tillväga. Orsaken till den närvarande förvecklingen ligger nemligen några år tillbaka. Vare sig att inspektoren hr Ferd. Leissner, sedan hr direktör Amen blifvit institutets föreståndare, ådagalagt det vara öfver en mans höfva att rätt sköta sig som både lärare och inspektor vid institutet (institutets nådiga stadgar förutsätta dock och påbjuda, att inspektoren i första rummet skall vara lärare, och denna stadgarnas föreskrift hade hr Leissners verksamhet under de föregående föreståndarnes professor Arrhenii, professor Bergstrands och löjtnant von Posts tid icke jäfvat), eller att han i annat afseende ansetts obeqväm på platsen; alltnog, i protokollet för styrelsens sammånträden den 31 mars och 1 april 1865 finner man, 8 16, fölJande dess beslut: Styrelsen, som anser att den vid Ultuaa anställ de inospektoren bör lemnas tillfälle att mera utesutande egna sin tid åt egendomens skötsel och derföre ej såsom hittills vara ålagd att undervisa eleverpa i agrikultur, landtmäteri och linearteckning, beslöt, att en särskild lärare i desta ämnen ekulle antagas och inspektoren från denna underv sningsskyld!ghet befrias, men som följaktligen den af honom såsom lärare uppburna lönen gtor 1000 rdr rmt ej fortfarande kunde till honom utgå och styrelsen ej ansåg sig kunna föreslå nuvarands innehafvaren af de sålunda frånskiljda befattningarna hr Ferd. Leisaner att bibehålla blott den ena med så betydligt mindre löuvevilkor, 8å armodades hr ordföranden att derom underrätta inspektor Leiszner samt beslöts att inspektorsbefartoingsplatsen med ena lön af 1,500 rår samt fri kost skulle annonseras ledig till bösten. Detta styrelsens beslut, hvilket oanmärkt och oupphäfvet ännu fortbestår i all den gällande kraft det som ett styrelsens beslut kan ega, går som en olycksdiger röd tråd genom de händelser och handlingar, som betingat det närvarande, ofvan angifna läget. Vi sätta det som orsaken till den rådande förvecklingen, för vårt ändamål här ej aktande nödigt att söka spåra orsaken till sjelfva detta beslut. Angelägne att endast låta fakta tala, inskränka vi oss här till den enda anmärkningen, att detta Ultuna landtbruksinstituts styrelses beslut står i uppenbar strid med K. M:s ännu gällande stadgar för detta samma Ultuna landtbruksinstitut, i hvilka stadgars 4:de kap. om institutets lärare och tjenstemän tydligen läses: Vid Institutet anställes af Styrelsen: 3:0 En Lärare ti Agriculturen), tillika Inspektor vid egendomen Så kategoriskt, så tydligt, likasom med särskild fingervisning?), angifven är stadgarnas före; Kursiveringen är icke gjord af Upsala-Postens redaktion, utan af Kunglig Majestät sjelf, såsom de nådiga stadgarna upplysa. !) Agriculturen är det enda af alla de i anförda kap. uppräknade läroämnen, som iär tryckt med kursiv stil.