förslag. För bifall till detsamma talade, utom motionären hrr von Koch, Bergstedt, Ekenman och von Geijer, för afslag deremot justitie-statsministern hr L. De Geer, hrr Säve, E. Sparre, Frisk och Landgren. Å ömse sidor framställdes endast sådana skäl, som man många gånger lörut fått höra anföras. Punlkten afslogs utan voterwng. Utan votering återförvisade kammaren till utskottet den följande punkten, om att dödsstraffet ej må vidare offentligen verkställas. Sammanträdet varade från kl. 6 till kl. !, 12 i natt. Andra kammaren diskuterade vid detta sammanträde k. m:ts af lagutskottet tillstyrkta proposition ang. antagande af en författning om förändrade föreskrifter i fråga om bysättning. K. m:t har föreslagit att gäldenär, som vid utmätning befunnits sakna tillgång, må, om borgenären så äskar, bysättas, dock endast i det fall att han ej gitter hos k. m:ts befallningshafvande eller vid domstol med ed styrka, att han ej eger annan tillgång än den uppgifven är; samt att gäldenär ej må hållas i häkte längre tid än 6 veckor. Hr Bovin har väckt motion om att riksdagen för sin del måtte besluta bysättningstvångets fullständiga afskaffande. Lagutskottet har tillstyrkt bifall till den kungl. propositionen och har herr Ahlgren reserverat sig mot detta utskottets beslut, samt hemställt till kammaren att frågan måtte återförvisas till utskottet, med uppdrag att, i och för bysättningstvångets fullständiga afskaffande, utarbeta och till riksdagens pröfning framlemna förslag till ändring i nu gällande lag och författningar i det syfte hr Bovins motion omfattar. Efter mycket ordande om saken beslöt kammaren genom votering, som utföll med 80 röster mot 76, att återremittera utlåtandet i det af hr Ahlgren angifna syfte. De skäl, som anfördes för bifall till kungl. propositionen, voro hufvudsakligen: om man tager bort edgången, skola många gäldenärer undandraga sig att betala sina skulder, konkursernas antal skall ökas, man bör i detta såsom i många andra afseenden ej rusa framåt allt för hastigt, utan nöja sig med att försigtigtvis taga ett steg i sender på reformernas väg, och man får icke helt och hållet förbise borgenärens rätt, ty äfven han kan vara lika fattig som gäldenären och bör ha något vapen i sina händer 0. s. v. För bysättningstvångets totala upphäfvande anfördes, bland andra, följande argumenter: det är orätt att endast för skuld beröfva en menniska friheten; är en gäldenär oredlig, lärer han i de flesta fall antingen gå eden eller också underkasta sig bysättning, som ju icke kan räcka längre än sex veckor, och de, som låta bysätta gäldenärer, lägga vanligtvis an på dessas vänners kassa. Herr Leffler uppläste ett sammandrag af de officiella rapporterna angående bysättningstvångets tillämpniug, hvaraf framgick mycket, som talade för upphäfvandet af detta tvång. Bland annat upplystes deraf att de flesta bysatta, i hufvudstaden åtminstone, varit för öfrigt välkända personer af alla samhällsklasser, under det att fordringsegarne vanligen varit procentare. Knappt en enda affärsman med något anseende fanns på listan af dem, som under sednare år låtit häkta medmenniskor för skuld. Herr Leffler drog häraf. den riktiga slutsatsen, att bysättuingstvångets bibehållande, i hvilken form som helst, endast skulle befrämja procenteriet. För bifall till den kungl: propositionen talade her v. Troil, Bergström, Elhlwenheim, Bjerkander, Berger och Björck, samt för det af hr Ahlgren framställda förslaget hrr A. W. Nilsson, Kinmanson, Bosenberg, Bengtsson, Sääf, Leffler, Bovin, Sjöberg, Jonas Andersson, Svensen, Blanche och Petter Andersson. Lagutskottets utlåtande n:o 6, tillstyrkande bifall till regeringens proposition om antagande af en författning angående bouppteckningars och arfskiftens upprättande i stad, gillades af kammaren. Efter någon diskussion i fråga om samma utskotts utlåtande i anledning af väckta motioner om upphäfvande af kungl. brefvet den 22 mars 1803 och sista mom. i 378 af 17:de kapitlet Rättegångsbalken, beslöt kammaren, i öfverensstämmelse med hr von Gegerfelts reservation, att den genom nyssberörda k. bref bestämda rätt att till bekännelse hålla i fängelse en för groft brott tilltalad, men ej dertill fullt förvunnen person, skall anses upphäfd. Frågan om afskaffande af frälsemäns forum privilegiatum, som redan förra riksdagen afgjordes, återkom nu och fattades i atseende på densamma enahanda beslut som i fjol. Första kammarens tillfälliga utskotts n:r 3 utlåtande ang. pröfning af lärjungar vid enSRS RTR INET SARRR EN RR ENSE I FN, oo oo mom ss ohm