ANKLAGELSEN MOT PRESIDENTEN JOHNSON. Sednaste telegrammer från Amerika hafva medfört den vigtiga underrättelsen, att kongressens representanthus beslutat att försätta presidenten Johnson i anklagelsetillständ. De tilldragelser, hvilka hafva ledt till detta förberedande resultat, äro följande: Krigsministern Stanton, hvilken, såsom medlem af det radikala partiet, var motståndare till presidenten Johnsons politik, afsattes af denne från sitt embete, och till hans efterträdare utnämnde presidenten general Grant. Detta försiggick för några månader sedan. Senaten annullerade emellertid denna utnämning, frånkände presidenten rättigheten till att hafva gjort den och insatte genom beslut krigsministern Stanton åter i hans embete. General Grant, anseende senatens beslut såsom bindande, trädde genast tillbaka och rymde åter fältet för Stanton. Presidenten Johnson tycktes vilja taga sitt nederlag lugnt. Men nyligen upptog han åter striden och i det han utnämnde general Thomas till krigsminister, afsatte han Stanton för andra gången från hans embete. Denne vägrade att hörsamma presidenten och senaten förklarade presidentens åtgärd vara olaglig. Afven representanthuset uttalade sig för Stanton och förklarade att presidenten Johnson skulle försättas i anklagelsetillstånd. Denne (Johnson) har emellertid uppfordrat högsta domstolen att utfärda verkställighets-order om Stantons aftlägsnande från sitt embete. — Anklagelsen mot Johnson fullföljes (enligt författningen) inför senaten, som härför konstituerar sig såsom domstol. Från Washington telegraferades den 25 febr. på e m.: Representanthuset har tillsatt en komite af två medlemmar, för att i laga form anklaga Johnson inför senatens skrankor, och en komite af sju medlemmar, som skall formulera de särskilda anklagelsepunkterna. Presidenten Johnson har delgifvit senaten general Thomas utnämning till krigsminister och samtidigt till densamma (senaten) aflåtit en skrifvelse, i hvilken han påstår, att Stantons afsättning icke inge