Dagens Nyheter – 21 februari 1868, sida 3

för alla öfriga menniskor, som dväljas här i verlden. Sjelf var han gammal och väntade ej mycken glädje af lifvet, men åt sin son ville han bereda en lysande framtid, rikedom och åra. I sina yngre år, då han tjenstgjorde i armån, råkade han blifva tillfångatagen af ryssarne ock måste vistas en längre tid i deras aflägsna hemland. Derunder intogs han at en djup och brinnande kärlek till en ung förnäm rysk dam, en dotter till den celebre general D... Denna flicka hette Anne-Catherine. Hon hade visserligen genom sin uppfostran insupit bördsfördomar, men att sådana icke förmå skydda en ung flicka, då kärleken hotar att smyga sig in i hennes hjerta, vet hvar och en. Nog af det dröjde icke länge förrän den ofrälse fången, öfverste Leon, var älskad af AnneCatherine. Herr Leon egde ingen förmögenhet; han var en revolutionens son, som under Napoleons krig uppnått den höga grad han innehade i armån. Det var således naturligt att general D..., som tillhörde Rysslands äldsta adel, aldrig skulle gifva sitt samtycke till de båda älskandes förening. De hemlighöllo derföre sin förbindelse, beslutna att.afvakta hvad framtiden kunde bringa i sitt sköte; men en vacker dag upptäcktes att Anre-Catherine skulle blifva mor. Ett hastigt beslut måste fattas, och de unga tu öfverenskommo om att fly till Frankrike. Denna plan hann likväl icke sättas i verket förrän det var för sent. Anne-Catherine födde en son, och den gamle general D... förnam att hans namn blifvit vanäradt. Så stort var emellertid hans förakt för det oadliga blodet, så liten känsla hade han för sin lidande dotter, att han, i stället för att låta henne gifta sig med den hon älskade, kallade denne till sig, ryckte det nyfödda barnet från mouren och lemnade det, i dennas närvåro, till