Dagens Nyheter – 8 februari 1868, sida 2

jr handen, som kunna hindra Rasmussen att ges om ombud sig inställa. Ombudet Som jag alldeles nyss erhållit fullnakten, får jag anhålla om uppskof med målet ör att yttra mig. . Ordf. Ja, målet uppskjutes till i dag 14 dasar, då svaranden, sjeli eller genom ombud, skall ig här infinna vid vite af 20 rdr, beredd att våromål afgifva. Länseellfäöngelset. Rånet i närheten af Ella krog. Rörande detta rån, som den 23 sistl. december kl. mellan 7 och 8 på morgonen föröfvådes å f. d. sjökaptenen Job. Dablin i en skogsbacke i rärheten af Elia krog utom Roslagstull, och vid hvilket tillfälle Dahlin blef frånröfvad sin plånbok och 240 rår i penningar, fortsattes ransakningen vid torsdagens ting å härvarande lävs-cellfångelse med rånaren, förre arbetskarlen Petter Andersson Käll, som förut erkänt sig hafva begått brottet och genom hvilkens bekännelse framgått följande: Köl, som har en högrest figur, ett allvarligt och fördelaktigt utseende, har, rörande sina föregående Jefoadsomständigheter, uppgifvit stt han är född i Blekinge län 1832 Under sn tidigare ungdom åtföljde ban snickare och idkade timmermansoch snickareyrkena så väli Blekinges och Smålands som Skaraborgs län, hvarefter han, kommen till manlig ålger, för egen räkning fortsatte dermed i dessa orter. Åren 1864 och 1865 bade han å Kalmar cellfängelse undergått 6 månaders straffarbete för slagsmål och öfvervåld med lifsfarligt vapen. Då han utstått sitt straff och blef fri, begaf hen sig bit till bufvudstaden, hvarest han icke innehaft någon stadig tjenst, utan under tiden försörjt sig med tillfälliga, honom anförtrodda arbeten. I september månad förl. år hade han blifvit antagen som erbetare vid den skogsafverkning, som harr Dahlin bedrifver 4 en honom tillhörig skogspark i närheten af Illa gård, och fortsatt dermed till kort före jul, då ban erhållit afsked och begifvit sig åter till staden. Under den tid, som han arbetade hos Dahlin, hade han och flere af de andra arbetarne funnit sig missnöjda med daglönen, hvilken de ansågo för ringa i förhållande till det tunga arbetet i skogen, och hade de, som sällskapat mest med Käll, yttrat — dock utan afsigt att fullborda hvad de sade — att det vore mycket bättre att passa på gubben en aflöningsdag, då han kom ut, och råna hogom på den medhatda summan, än att arbeta för en så ringa dagspenvning, som bestoda. Käll måste dock allvarsammare ha fästat sig vid det förslag zoom sålunda varit i fråga — ty den 22 december kl. 11 på aftonen begaf han sig ut åt Ella-trakten, modtagande en kjortel och en sjal — tillhörande en med honom sammanboende qvinng vid nama Carolizva Nordforss — hvilka persedlar han inlade i en påse och medtog för att dermed förkläda sig. Utkommen omkring kl. 1 på natten till trakten af Ella, hade han ingått i en ladugård vid ett torp, liggande under Eila gård, hvarest han sofvit lugnt hela natten, tills arbetsklockorna från pärgränsande gårdar underrättade hbonom orm, att tiden var inne för att göra Big i oråning till atwt verkställa sitt ohyggliga beslut. Han begaf sig derför af åt den trakt, der han var säker på att möta Dahlin Ucder vägen tog han en rund sten ur en stepmur, och inlada densamma i den medbafda påsen, hvarefter ban fortsatte sin väg till skogen emellan Ella krog och Elia gård. Der inväntade han Dahlin. Den medhafda förklädnaden hade han icke brydt sig om att påtaga sig, emedan det ännu var mycket mörkt. Det dröjde icke länge, förr än Dablin blef synlig, då Käll rusade mot honom och tilidelade honom med den i påsen ivlindade stenen 2:ne hastigt på hvarandra följande svåra slag öfver pannan. Då Dahlin emellertid icke deaf dignade ned, omkullskuffade rånaren Dahlin, kastade sig öfver honom, uppryckte hans rock och tillegnade sig haous plånbok och penningar, hvarefter ban, då Dablin ropade på hjelp, skyndsömt afiigsnade sig och begal sig öfver skogen åt I dsviken och Ulriksdabl samt derifrån ät Hagalund på väg till staden. Penuniogarne hade ban inkoutit i ec näsduk och kastat plånboken ifrån sig å Eltla-skogen. Vid Hagelund hade han ur penningkoytet uttagit 2 st. 5 räårs-sedlar, ingåst å värdsbuset, der han intagit förjöring och derjemte betalt en skuld af 2 rdr, hvarefter ban forisatie vägen åt staden. Vid Lilla HStallmästaregården hade han äfven intagit förtäring och derefter besökt flere krogar å Norrtullsgatan, der han flitigt dyrkat Bacchus. Hemkommen på middagen omkring kl. 12 till sin bostad i huset J 56 vid Luntmakaregatan, hade han för de få slantar, ban då hade qvar, skickat Nordforas efter bränvin. Derefter hade han uttiagit ytterligare 4 st. D rårs-sedlar ur koytet,inkouvit återstoden i näsdaken och begifvit sig ned i en vill hans Jägenhst börande källare och nedmyllat penningknytet i en på golfvet varande jordhör. Uppkommen och efter av hafva intagit någon förtäring, begaf han sig åter uf åt etadev, för att söka sin broder, som är gardist, och kade sedan rumlat om och svirat med bekanta hela dagen. På aftonen begaf han sig åter till sitt hemvist, ger han morgonen derpä blef häktad af:detektiva poliskonstaplar, och förd till detektiva polisens vaktkoutor, der han undergick förhör och slutligen bekände brottet. Ett vittne, torparehustrun Chrigina Jonsson, boende å torpet Rostock unader Ella gård, hördes och genom hennes berättelse framgick, att Käll flere