Dagens Nyheter – 31 januari 1868, sida 3

att hon var förlofvad med markisen, förrän han började spela den försakandes imposanta rol. Detta sistnämnda förhållande förskräcker mig; icke alls. Margareta är alltför vacker för att man länge skulle kunna motstå henne. Säkert är åtminstone att minnet af Leona icke skall förmå skydda Gontran. Apropos Leona, min kära öfverste, så är det mycket möjligt att jag kommer att behötve, henne, och jag skall i sådant fall ånyo till-skrifva er. Emellertid farväl! Jag förblifver er tillgifne Chevalier I Asti. Margareta de Pons till fru de Lerme. Min bästa Octavia. Eftersom du nu har blifvit baronessa, bör du veta en mängd saker, om hvilka jag endast har en högst obestämd aring; och du skall låta ditt vetande komma mig till godo. Kommer du ihåg skoltiden? Det är ju icke mera än två år sedan vi gingo i samma pension. Skolan var, såsom du väl minnes, belägen vid Clichygatan, och vi hade der en stor trädgård med lummiga träd, under hvilka vi om sommaraftnarne sutto tillsammans och uppgjorde planer för framtiden. Det tyckes som framtiden för qvinnan skulle vara detsamma som äktenskapet. Männen, som stifta lagarne, hafva en gång så förordnat. Det är nästan nödvändigt att en qvinna förr eller sednare, antingen hon vill det eller icke, gifter sig, d. v. s. väljer eller låter välja åt sig en följeslagare, en man, hvilkens namn hon skall bära, och som skall bereda henne en aktad ställning i samhället. Det är verkligen bedröfligt att förhållandena här i verlden skola vara så, jag vore frestad säga: uppoch nedvända. Då mannen inrättade äktenskapet, dömde han qvinnan till ett evigt slafveri. Du kommer väl