stadgandetderomframkallat helt andra resultater, befattning tager i anspråk, hvilka mångsidiga studier och hvilken grundlig kännedom om scenens fordringar och dess resurser tarfvas, för att, som sig bör, fylla denna plats — och likväl tillhör regissören dem som verka i tysthet, så till vida, notabene, att frukterna af hans arbete njutas såsom en sak, den der skall så vara; de spelande, orkestern, dekorationsmålaren, maskinisten få röna mera eller mindre högljudda bevis på publikens erkänsla, men hur ofta röner väl regissören ett sådant erkännande? Hvem håller väl honom räkning för den vise en scene, förutan hvilken operan, skådespelet, komedien framstår såsom ett förfuskadt arbete, ett icke afrundadt helt, ja förutom hvilken det sublima mången gång skulle falla in i det löjliga? Hvilken skapar dessa lifliga folkscener, denna samverkan mellan de olika elementer, hvilka röra sig på scenen, denna naturlighet i framställningen, vare sig i scenen mellan de tvenne älskande eller mellan de stridande i en batalj? Jo, regissören -— i hans hand hvila de osynliga trådar, hvilka leda det hela; afklipp dessa trådar och det hela blir ett virrvarr. Alltsedan Bournouvilles tid hafva vi på vår kongl. scen varit vane att i allmänhet finna en mise en scene, som lemnar intet öfrigt att önska; sedan han afgick har regissörens ansvarsfulla plats varit anförtrodd hr L. Josephsson, och till hvilken grad han lyckats fylla den, derom bära de under hans tjenstetid uppsatta, större pjeser (exempelvis Afrikanskan) vittne. Hr J:s verksamhet ogillas af många, ej minst af hans närmaste omgifning, och att han stundom misstager sig, derom är ej fråga, men med en brinnande kärlek till sitt yrke söker han att bekämpa de svårigheter, hvilka ställa sig i hans väg och med ett nit, som ej svalnar, sträfvar han med den bästa framgång mot sitt mål. Det är, som sagdt, icke ofta man talar eller hör talas om regissören, men vi fngo i dag en ovanligare anledning att yttra några ord om denne deus ex machina. Regissören vid vår Stora teater, hr Josephsson, har nemligen från direktören för kejserliga operan i Paris, Emile Perrin, i dessa dagar erhållit det icke ailenast för honom personligen, utan ock för vår kungl. scen smickrande anbudet, att komma til Paris för att öfvervaka och leda uppsättningeu af Ambrois Thomas nya opera Hamlet, i hvilken Kristina Nilsson kommer att utföra Ophelias parti. Hr Perrin har med detta steg haft till syftemål att förekomma de många grofva misstag af allehanda slag, till hvilka man i Paris alltid gjort sig skyldig då något från Norden hemtadt ämne skolat framställas på scenen, och tvifvelsutan torde denna nu mot Norden visade pietet få tillskrifvas dej skandinaviska ländernas verksamma deltagande i fjolårets utställning i Paris (studenttåget icke att förglömma), hvarigenom vi lyckades bringa parisarne på andra tankar om isarnes och björnarnes land. — Huruvida hr J. blir i tillfälle att mottaga tillbudet lärer ännu vara oafgjordt. De kungl. teatrarnes repertoir för sednare hälften af denna vecka: Stora teatern: torsdag: Lucie eller Bruden från Lammermoor ; fredag: Ludvig XI; lördag: Lucie. Dramatiska teatern: onsdag: Slägtingar, Portchäserna; torsdag: Mellan drabbningarne, En liten lexa, Min rosi skogen; fredag: De båda ungdomårna (ny, komedi i 2 akter, öfvers), Två ord; lördag: Min ros i skogen, De båda ungdomarna. Bland stycken af intresse, hvilka snarast äro att vänta, nämna vi Rossinis Barberaren (med signora Sorandi såsom Rosina och hr Arlberg för första gången såsom Figaro) på Stora teatern, och det stora, från franskan öfversatta spännande skådespelet Post-Jonny på Dramatiska teatern, båda ämnade att uppföras den 14 d:s. Rörande de vidlyftiga dekorativa anordningarne för den sednare pjesen skola vi i ett följande nummer meddela några notiser. Hasselbacken öppnade förliden söndag åter sina dörrar för den hungrande allmänheten, och denna strömmade talrikt dit såväl i söndags som i går middag. Der utföres middagskonsert alla dagar i denna vecka. Pohlsro med sitt utmärkta kök har varit öppet hela vintern och är det fortfarande. Btockholms folkmängd anses för närvarande utgöra, då man inräknar här boende personer som icke äro här mantalsskrifna, 848.000 personer. Tvångsackord. Den för förra året tillsatta styrelsen i Stockholms köpmannaförening har i sin årsberättelse delgifvit några iakt.tagelser rörande tillämpningen af den nya konkurslagen och uttalat, hvad särskildt angår frågan om tvångsackord, den erfarenhet, att l L 4