Dagens Nyheter – 16 november 1867, sida 2

At bref från franska högre officerare i om framgår klarligen; att de påfliga ehjelarne skulle blifvit i grund slagna utan franslännens mellankomet. i Den 4 dennes företedde Rom en lifligare anlick än vanligt; denna dag infördes nemligen il staden de vid Mentaäna och Monte-Rotondo årade och tillfångatagna, hvilka eskorterades af ranske karabinierer och påfliga soldater: Röda kjortor, militäruniformer och bondjackor i föreing med träskor och den spetsiga hatten från Abruzzerna utgjorde en fantastisk blandning: Fånsarnes ankomst åsågs af omkring 40,000 menniskor och i anledning af folkmassans storlek, hade man längst vägen uppställt flera kompanier, hvilka voro redo att gifva eld vid första tecken till tumult; Men allt var lugnt och romarnes sympatier för de fångne kunde endast läsas i deras ansigten och ofrivilliga rörelse. Slagtarne höllo sitt atriumftåga i Rom den 6: Hela det påfliga partiet var på benen för att helsa dagens abjeltara välkomne, Till cTuriner-tidningena skrifves från La Spez2ia: Då general Garibaldi ankom hit; varo omkring 500 personer samlade vid bangården; De åtföljde generalen till hotellet Maltheserkorset under skallande lefverop. Efter ett kort uppehåll måste generalen åter sätta sig i vagnen och affördes under bevakning af en afdelning karsbinierer och en bataljon bersaglieri till Varignano, på hvars redd trenze pansarfartyg ligga på vakta. Enligt uppgift i Piemontesiska tidningena behasålas Garibaldi i Varignano med mindre undsende än vanligt i liknande fall. Han bevakas aträngt och får icke hafva beröring med någon. Hans båda söner erhöllo icke något svar på en framställd begäran att få träffa sin fader. Österrikiska representanthueets religionsutskott har fortsatt bebandlingen af den Mäöblfeldska bekännelselogen. Denna öfverläggning erbjöd icke några särdeles framstående momenter och det ifrågavarande förslaget antogs så godt som oförändradt. Synnerligen i ögonen fallande är den deri skarpt framhållna rättigheten för bekännare af alla religioner att bosätta sig; att förvärfva sitt uppehälle och att besitta jordegendom i hela landet, såväl som allas lika rättighet till erhållande ef tjenster, embeten och värdigbeter; vidare det stadgande att en religionese t endast då kan vägras det lagliga erkännande, som den behöfver för sin lagliga tillvaro, om dess lära, författning eller öfvertygelse visar sig vara stridande mot lag och rätt eller vara osedlig eller vådlig för statens säkerhet; samt slutligen fastställandet af ett för alla religionsbekännelser lika edsformulär med orden Så sannt mig Gud bjelpe! Arthur Görgey visade sig den 5 nov. såsom åhörare vid ungerska representantkammarens sammanträde: Då man varseblef honom, blef det först alldeles tyst i salen: Ett doft mummel hördes gedan bland vensterns leder; plötsligt ljödo rop af, Görgey är här! Hvad vill kan bland oss? Hvilken fräckhet! Ut med förrädaren! Vill han äfven öfverlemna oss åt reaktionen, såsom förut sina kamrater?4; o. s: v. Slutligen brast stormen lös: Det var ett enstämmigt skri ef raseri och förakt. Görgey gick sin väg: Från Minchen berättas; att konungen återknutit förlofningen med sin kusin; Bröllopet skall ega rum den 29 november: Detta tyckes vara en frukt af österrikiske kejsarens bemedling, hvars hustru är en syster till bruden; Från Haag skrifves den 10 att justitieministern Borret aflidit och att kabinettet kommer att upplösas. Presidenten Juarez vägrade att utlemna kejsar Maximilians lik derför, att den från Wien utsände amiral Tegethoff icke innehade någon fullmakt från sin regering. Den legitimistiska känslan uppreste sig emot en officiel förbindelse med det revolutionära väldet. Man trodde sannolikt i Wien att republikens president skulle vara nog godmodig; att sätta sig öfver denna uraktlåtenhet; men Juarez var bestämd och har kommit derhän; att det stolta hofvet ödmjukat sig för honom; Enligt sednaste underrättelser har Tegethoff nu erhållit den af Juarez fordrade fullmakten och fått taga det mycket omskrifna liket i besittning: