Dagens Nyheter – 11 november 1867, sida 1

AEA 1867 års skörd, Utsigierna för den stundande vintern äro i alla afseenden bekymmersamma. Hela landet; med undantag af de södra landskapen; och der endast med afseende på vårsäden, har fått dilig eller förstörd skörd af hvete och råg. Pris set å dessa sädesslag står högre än det gjort sedan 1855-56 och dessförinnan år 1847. Tillförseln sjövägen blir snart hämmad. Det är hög tid att vara betänkt på; hvarifrån brödföda skall; till något pris, kunna anskaffas; och vid sådant förbållande, äfvensom i öfrigt för den allmänna busbållningen; torde det vara nödigt att känna huru skörden utfallit i alla södesodlande länder. Vi meddela derför en öfversigt häraf: I Preussen har man öfver hufvud taget fått en medelmåttig skörd, men i Sydtyskland är den något under medelmåttan. Osterrike har skördat så rikligt, i synnerhet af hvete och majs; att ett betydligt öfverskott till utförsel förefinnes. I Ungern bar hvetet icke på många år varit så gifvande, som i år, och äfven vårsäden har blifvit mycket vacker, men i Galizien har säden lidit ansenligt genom öfversvämnisgar. I Böhmen, Mähren och Schlesien har skörden på det hela taget varit god, dock med undantag af rågskörden; som varit under medelmåttan. I England har äringen varit sämre än i vanliga år, hvilket i synnerhet gäller om hvete och hafra, under det att rågskörden har gifvit bättre resultat. Bättre lyda underrättelserna från Irland, der i synnerhet hveteskörden är god. I Belgien har skörden blifvit under medelmåttan, så att tillförsel från utlandet kommer: att behöfvas; men i Holland är resultatet tillfredsställande. Frankrike bar fått en temligen klen skörd, och en betydlig qvantitet säd införes; synnerligen dålig har skörden varit i de södra departementerna: Den fruktbaraste delen af landet, kring Marseille och Lyon, måste införa säd för konsumtionsbebofvet; i de mellersta departementerna är förbållandet något bättre. Franske köpmän hafva derför beordrat betydliga qvantiteter säd från Ungern; och man antager att Frankrike kommer att få vidkännas en utgift af 300 millioner franes (200 mill. rdr) för att fylla sitt behof af spanmål. I Schweitz är skörden icke så god som vanligt, och en större införsel än förr af utländsk spanmål kommer ock derför att erfordras. I Italien hafva Lombardiet och Venetien erhållit en rik hveteskörd; i Sardinien är deremot hveteskörden förstörd; men i de andra italienska provinserna rätt god. Näst Ungern har Rumänien i år den bästa skörden, och man tror sig derifrån kunna utföra 4 millioner tunnor: I Turkiet är skörden mycket god: I Spanien och Portugal är hela skörden så klen; att införseltullen på spanmål redan blifvit upphäfd för 4 månader; I Danmark är skörden dels medelmåttig, dels något deröfver; men i Sverge och Norge är resultatet mycket otillfredsställande; I Finland är missvext, i flera andra ryska länder är skörden medelmåttig; men deremot rik i flera guvernementer, så att Ryssland i år har ett betydligt qvantum spanmål till utförsel; I Polen är såväl hvetesom rågskörden god; endast några trakter fs varit utsatta för öfversvämningar. Nä ngern och Rumänien har Nordamerika i år Uen bästa skörden, och stor tillförsel kan väntas derifrån: Skörden har alltså varit rik i följande länder: Ungern; Osterrikes bördigaste: länder; Donaufurstendömena; Turkiet; de flesta ryska guvernementer; Polen; Nordamerika; och från dessa länder kan en betydlig export motses. Följande länder hafva eh 6 NYTIRe p ANN TN