kela orten och staden bringades, snart sagdt, till fattigdom: Den bade derefter att kämpa med stora sviårigheter, ionan den åter kunde gå framåt: Aunu år 1835 voro stadens: invånare icke flera än 9,375; och det hade således gått 20 år hän; under hvilka stadens folkmängd icke blifvit mer än en tredjedel större än den var 1815: Nu var emellertid staden i ett ganska blomstrande skick och folkmängden, om vi så få säga; i ett naturligt tilltagande. Den uppgick år 1845 till 11,223 och hade således på 10 år blifvit ökad med nära 2000: Hittills bade man gått försigtigt till väga i fråga om allmänna arbeten; Man bade följt regeln att askynda långsamte och hufvudsakligen med tillbjelp af egna tillgångar; Men nu började man slå in på en ny väg: Ty under det hamnens konsoliderande ännu fordrade högst betydliga utgifter, företog man; nästan samtidigt, flera roycket stora allmänna arbeten med lånta penningar. Detta hade, utom tvifvel; varit riktigt, om samma arbeten varit väl beräknade och produktiva: Men intet af detta var händelsen: Man ville genom utfyllningar i sjön; på ömse sidor om hamnen; vinna stora landsträckor; ty värr, större än som behöfdes samt kunde användas och gifva afkastning förr än måhända om 100 år. .Man ville göra de grafvar och kanaler; som omgifva staden; segelbara och man ville Jeda vatten till dem medelst gräfning af en betydlig kanal från Segeå; belägen mera än 14 mil öster ut från staden: Begge dessa högst kostbara arbeten gifva ingen afkastning; utan kunna anses såsom fullkomligt misslyckade; helst de icke en gång gagna staden i sanitärt hänseende, enär vattnet i grafvarne och kanalerna är stillastående och illaluktande; Man ville vidare ersätta stadens gamla vattenledning med en ny; hvilket arbete medtagit högst betydliga summor, men allmänt anses icke nöjaktigt motsvara sitt ändamål; Och slutligen har man hittat på att utvidga, och såsom man förmenar, försköna staNP e stå ee SVD rr nr RN KNAKAR LTS SA MR BL NA HÄVA SE RE