Dagens Nyheter – 29 oktober 1867, sida 2

Bmånyketer, Hvem Nys B-gligt alleharx:. fas egaröinna är, Tidningen dHamvurger Nachricbtena för i lördsgs omtalar att Dagligt Allehanda firat siti bundraåriga jubileum; och att vid detta tillfälle general Hazeliua till oladets egarinna, enkefru C. Fahlmann, öfveremnade esällekapet Po Patrias stora guldmedalj. Försvunnen. En drävg vid namn Anderssön, hvilken varit i tjenst hos färghandlaren Bendizx, försvann plötsligt i söndags åtta dagar och bar Bedan ej varit synlig. Andersson hade nämnde afton varit i sällskap med några bekanta, från hvilka han, utan attsäga ett ord om hvart han skuile taga vägen, hastigt aflägsnat sig, begifvande sig nedåt Kornhamnstorg. Han lär vid tillfället varit något rusig. Solna kyrkogård. Kyrkostyrelsen i Solna församling bar gåit i författning o:a stensättning af kyrkogårdens gångbanor. Arboetarscorellghetor i Carlehamn. I början af förra veckan sammanrotade sig en hop sysalolöst folk i Carishamn och botade att förstöra alla brännerier i trakten. Det stannade dock vid hotet. I lördags skrifves från Carlshamn: I går på eftermiddagen samlades ytterligare en talriz hop arbetare och qvinnor från landet, å Carlshamns torg, och orerade angående ångbrännerierpas vara eller icke vara. På aftonen anställde de mycket oväsen å gatorna, och voro uppstudsige mot de personer som försökte öfvertyga dem om det orätta i att förtsätta med demonstrationerna. Hr borgmästaren Tauson, gom vid Norre Port försökte stilla: de oreliga, lärer blifvit knuffad och slagen, hvilket hade till följd att en person arresterades. Nattpolisen var äfven i patt förstärkt med 32 man. — Från Asarum meddelas i dag att ingen skada vederfarits dervarande brännerier. De skott som i natt der aflossades voro endast signaler: — En person, körande ett lasa bränvinskärl, blef attackerad mellan Asarum oeh staden, men lyckades undkomma under det de upproriske dansade om med bränvinsfaten. — Det lärer icke vara allenast bristen på föda, utan fastmera bristen på arbete som drifver en del fattiga familjefäder på landet att anställa oroligheter. På brävnerierna voro de äfven i natt beredda till försvar. Luvds universitets jubelfest har blifvit af konsistorium föreslagen att firas den 27:de, 28:de och 29:de maj 1868. Konsistorium har utsett akademiens rektor professor Ljunggren att hålla festtal på svenska språket och professor Lysander att orera på latinska språket. kn af de aderton i svenska akademien, hr Strandberg, bar åtagit sig att skrifva svensk kantat, till hvilken musiken komponeras af kapellmästaren. Gnosspelius. Professor Linder kommer att författa den Jatinska kantaten. Adjunkten Weibull är sysselsatt med att efter konsistorii uppdrag författa universitetets historia. I Köpenhamn skola rågra fruntimmer anordna: en bezar med försäljning till förmån för norrläoniogarae. I tyska riksstaden Bremen har svensk-norska gerersikon uln öppnat insamling för rorlänningarne. En tidniog derstädes säger, då den meddelar inbjudningen, ett det är säkert att atsdens invånare skola med glädje begegna detta tillfälle att ådagaligga den tillgifvenhet som i Tyskland är rådande för Srerge och att denna icke blifvit rubbad genom några försök att för den deuska frågans skull störa det goda försiåndet. Vietor Hugo kommer snart att utgifva två band, innehållande skrifter i bundea och obunden stil, under titeln: les Idees. des trois Råevolutions (de tre Rerolutiorerras ideer). I snar tine ligger sista haudea vid en bok med. titel: la France et VAvenir (Frankrikes och framtiden) — ett slags politisk katekes, genom bviiken den ryktbare författsren ämnar utbreda sina ider hos massan. ; P: efessor Frasxs Bopp,.en afde försämstebland nutidens språkforskare, eft: i Bexlia den 23 oktober, i sitt 77Z:de år. Konwurnrgers al Grekland bröllop med ryska storfurstinnan Olga firades i Peters burg i söndags, Å Rik? gifte. Prins Leopold sf Bäjern skall gifta sig med erkehertiginnan Therese af Este, född 1849. Hon är den rizaste arftagerska i Europp, ty hos benne-komma en gång att enamlas hertigen af Modenas, bertigen al Estes och grefven af Chambords r.kedomar. Gatemutsen i Paris omtalas van ligen med håna och förakt af restnde, men för staden har den ett: betydligt värder : Staden: myndigheter försälja. nemligen hvart år-på auk tion rättigbeten--arst f ån gatorna-hemta denn: