Dagens Nyheter – 23 oktober 1867, sida 3

— Men — — Inga men: Tag er tid att öfverväga; det är ett vigtigt steg och tarfvar försigtighet: Ej heller handlar ni mot mig mindre grannlaga genom ett dröjsmål. Jag är ej någon hetlefrad; ung älskare; som ej bar tålamod att vänta; utan en stadig, gammal ungkarl; som högaktar och beundrar er nog för att bli er en god och hederlig make; om ni vill hafva honom; och som i annat fall bar tillräckligt förnuft att hoppas, att ni gjort bäst, ifall ni försmår honom, men som det oaktadt för hela lifvet skall fortfara att vara er vän; Krya nu upp er; Bella; lemna edra sorger i Guds hand och var lugn. Men det var ej så lätt; Af fullaste hjerta var jag doktor Medway tacksam för hans ädelmod; men att begagna mig deraf; kom jag aldrig att tänka på; och långt ifrån att undanrödja svårigheterna af min belägenhet, förvärrade detta ädelmod min ställning ännu mera, då det nu blef mig fullkomligt klart; att jag endast utbytt en vän mot en friare, hvars anbud jag ej heller kunde emottsga: Två dagar derefter skulle vi lemna Ellerelie; och jag hade efter mitt samtal med doktor Medway ingen lust alt längre qvarstanna hemma. Hvad som passerat oss emellan förorsakade en viss förlägenbet å ömse sidor, och ehu;u jag visste; att hans anbud dikterats af djupaste deltagande för mig; så undvek jag honom nästan lika ifrigt som herr Meredith. Det var derföre med stor ledsnad jag samma morgon vi skulle resa emot!og underrättelse, att ankomsten. af några gäster skulle fördröja min resa omkring 14 dagar: Jag försökte på allt möjligt sätt beveka herr Cunningham; men