Dagens Nyheter – 23 oktober 1867, sida 3

ven skulle hämtas från många olika länder: England skulle lemna vildt; Skottland lax, Norge sill, och jemte den svenska renen skall ligga den tunesiska gazellen; Ryssland erbjuder harar och kaviar, Pyreneerna stengetter; till och med den lilla republiken Andorra skall blifva representerad på bordet af foreller. Greklands och Spaniens vinaer skola gnistra i böbmiska glas; tokajern täfla med Jlacrymae Christi, och Constantiavin drickas mer än champagne. Tatfelmusiken blir kosmopoliticek: Tyrolare skola jodla, Blekingsflickorna skola sjunga folkvisor och neapolitanska pifferari blåsx i kapp med franska guide-musiken. Den som der vore med! ER jursie gamla dagar. Hvar och en; som varit i Paris; påminner sig gannolikt det åtta våningar höga hus, som ligger vid ingången till Palais Royal mellan rue de Vaiois och rue neuve-deg-bons-enfants; med en märkvärdig trappas och en mörk, krokig gåvg Zenom huset från den ena gatan till den andra; Denra passage heter Radzivil-passagen. Le Paris Guide berättar följande om denna besynnerliga passages urspruug: Furst Radzivil; en polsk magnat; beslöt bosätta sig i Paris för någon lid. Det var under regenten hertigens af Orleans regering: Fursten befallde, att man skulle köpa åt honom lika många hus i Paris; som han hade spann (ban åkte alltid med egna hästar); han var icke van att sofva under en annans tak. Radzivil kom till Paris och blef intim vän med regenten, hvilken icke tröttnade af att se fursten intaga enorma qvantiteter ungerska viner, omvexlande med det ena glaset bränvin efter det andra; och han såg honom äfven mycket gerna spela kort. Radzivil förlorade ofantliga summor utan att det ringaste bekymra sig derom; och befallde med största kallblodighet trenne jättestora hejdukar inbära den ena säcken guld efter den andra: Eno dag ville fursten skrifva något angeläget till sin vän regenten: Han skref, förseglade brefvet och ropade på en af kosackerna i sin svit. Vet du; frågade han; hvar regenten bor? — Nej, furstels — Vet du hvar Palais Royal ligger? — Nej; furstelo — Det gör detsamma; du kan fråga; hvem som helst kan visa dig dit det ligger för öfrigt endast ett par steg härifrån.s — Kosacken kom nedslagen tillbaka: han hade icke funnit det: 8e der; ditt djur; genom detta fönster; ser du det stora huset der? sade fursten: — Ja; furstel — Det är der regenten bor: det är hans slott; skynda dig nuls — I samma ögonblick kosacken kom ut ur huset, förlorade han Palais Royal ur sigte. Han kom tillbaka i en så förtviflad sinnesstämning; att han ville hänga sig. Fursten var vid godt lynne. Han skickade efter sin intendent, befallde honom köpa några hus och inrätta en passage mellan kans hotell och Palais Royal. Då passagen var färdig, utropade fursten förnöjd: Nu kan väl det kreaturet, kosacken, finna vägen till Palais Royall Den förskräckie predikanten. I en stor stad; hvarest många olika trosbekännelser herrskade, men hvarest den katolska var den rådande, höll en gång en katolsk prest en straffpredikan mot protestanterna; Som han på allt sätt bemödade sig att bevisa det alla protestanter skulle bli fördömda; utropade han slutligen i sin stora ifver: aatt ingen enda protestant blir salige; och stötte dervid med armen till bibeln; så att den föll från predikstolen, utan att han blef det varse. FEa förnäm herre befalide sin betjent; eom var neger; att upptaga boken och bära den upp till presten; emedan han trodde att den för tillfället ej kunde undvaras, Negern tog boken, och gick helt sakta mellan folket upp på predikstolen. Den andlige; som ännu hade mycket att göra med de fördömda protestanterna, såg negern i dörren till trappan; och då han höll honom för djefvulen sjelf, hvilken ville anfäkta honom för hans emot protestanterna yttrade straffdom; förändrade han sin stränga ton och sade något ängsligt: några kunna väl blic — men då han såg; att negern med utsträckt hand kom uppför trappan; ropade han: eoch kanske många salizac. — I detsamma kom negern ännu närmare, och katoliken skrek erbarmligt: alla saliga! — alla saligale