Dagens Nyheter – 16 oktober 1867, sida 1

SK I väcker förvåning hos en och hvar som granskar kans system är att detta troget bibehöll de egenskaper vi nyss angifvit under en regering; som oupphörligen inlåtit sig på de mest vågade företag; hvilka ibland krönts med en utomordentlig framgång, men ibland till den grad misslyckats, att hvar och en som haft en aldrig såliten fallenhet för att misströsta, ansett den skedda skadan omöjlig att reparera. I ingen af de mest ryktbara händelserna: under kejsar Napoleons regering har Fould haft någon del; Han opponerade sig på det bestämdaste mot Roms besättande; Han var icke heller med bvarken om Krim-kriget eller italienska fälttåget: Och hvad den olycksaliga expeditionen till Mexiko beträffar; ogillade han den i aldra högsta grad: Han var icke alls böjd för några krig, mot hvem de än skulle föras; Hans ideal var freden; åtföljd af goda finanser och en frisinnad styrelse. Hans bjelp togs alltid i anspråk; när det var fråga om att utreda någon ekonomisk härfva; hvari man blifvit intrasslad genom företag; som han aldrig gillat; och hans återinträde i ministeren var alltid ett tecken till början af ett mera lugnt och fredligt tidskifte. Han åtnjöt kejsarens fulla förtroende; ehuru han ofta motsatte sig hans förslager; och äfven nationens; ehuru han icke delade dess kärlek för krigisk ära. Foulid hade många gånger plats i ministeren och många gånger trädde han ur den; och när helst han resignerade; skedde det alltid emedan han ogillade något regeringsbeslut; Men alltifrån början af Napoleons regering — äfven under den tid då denne var president — var Fould städse vid hans sida och åtnjöt hans förtroende och -aktning. ., Alla..som med, någorlunda. uppmärksamhet . följt Frankrikes politik kommer ihåg huru Fould, då han år 1861 -återintog sin plats i konseljen; med all kraft begynte arbeta på att ordna landets förstörda finanser; huru han förmådde kejsaren att afstå från den farliga rättigheten att obegränsadt öka statsutgifterna utan lagstiftande församlingens kännedom och samtycke; och huru Frankrike fick py kredit. i samma ögonblick han återkom till makten; Medgifvas bör att han icke lyckades utföra det svåra värf han föresatt sig, att åstadkomma jemnvigt i statsverket; men felet var icke hans; Han kunde endast anvisa vägen; han kunde icke tvinga nationen att följa densamma: Han kunde icke; äfven om han varit dubbelt så skarpsinnig; bibehålla statens inkomster och utgifter i ett jenint förhållande till hvarandra; då de sistnämnda ständigt ökades i samma mån som kejsarens politik blef djerfvare: Sparsamhet och fred voro; såsom sagdt är; målet för Foulds önskningar; och dock måste han verka under en tid, utmärkt af krig och extravaganta åtgärder af alla slag: Aren 1862 och 1863 uppgingo de extra utgifter; som förorsakades af mexikanska expeditionen; till ett belopp af mer än 150 millioner rdr och omkostnaderna för kriget i Kina till omkring 45 millioner rdr. Från den tid då Krim-kriget börjades till och med slutet af det mexikanska har Frankrike utgifvit nära 1,800 millioner rdr för krigiska och således på det hela taget fullkomligt onyttiga företag. I denna summa ha vi naturligtvis icke inbegripit hvad landets armå och flotta kostat under fredstid: Sådant var det. systers, mot hvilket Fould kade att kämpa under största delen af sin offentliga verksamhet. Hans ställning kan liknas vid en klok och omtänksam hofmästares, som räknar ut huru inkomsterna skola användas för att