Dagens Nyheter – 19 september 1867, sida 2

Härefter behandlades friberre Klinckowströms iotion angående aflåtande af skrifvelse till . m:t med begäran om en undersökning af venska jordbruksnäringens tillstånd i allmänhet, ör utrönande af orsakerna till. dess betryck och nedlen till dettas häfvande. Utskottet för allnänna hushållningen a. m. hade tillstyrkt landzinget att lemna denna motiom utan afseende, och ehuru baron Klinckowzatröm varmt förordade itt förslag, bief detta af tiaget förkastadt efter votering som utföll med 21 röster mot 18. Det var egentligen grefve Ugglas som sökte vederlägga riktigheten af motionärens mening. Han bestred landstingens befogenhet att taga befattning med frågor som röra hela landet; Riksdagen och ingen annan institution tillkommer det att behandla ärenden af denna beskaffenhet. Sistlidne riksdag tillsatte ju ett särskildt jordbruksutskott; som sysseleatte sig just med det nu ifrågavarande ämnet. Frih. Klinckowström å sin sida kunde icke anse det vara landstingen förraenadt att ingå med petitioner till k. m:t och förklarade att landstingens betydelse skulle förringas till mehn för landet; om man gåfve författningen en så inskränkt tolkning. Grefve Wirsen biträdde frih; Klinekowströms och häradshöfding Isberg grefve Ugglas åsigt: Med anledning af frih; Klinckowströms motioner angående jordbrukets upphjelpande genom af jordbrukare bildade bolag samt angående inrättande af jordbruksbanker; beslöts, i öfverensstämmelse med vederbörande utskotts hemställan; att en komite af fem ledamöter; med rättighet att för behandling af den förra frågan med sig adjungera 2 och för behandling af den sednare 4 personer, skulle nedsättas. En ytterligare motion af frih. Klinckowström, angående åtgärders vidtagande för att allmänna hypoteksbanken måtte sätias i tillfälle att utlemna medel till de lån, som af hypoteksföreningarne beviljats, afslogs af landstinget. Herr oG. 4. Frödings motioner, om utredande af den fria tullagstiftningens inflytande på produktion och konsumtion inom Stockholms län samt om ändringar i gällande stadga angående utfärdande af betyg för tjenstfolk; lemnades äfven utan afseende. Samma öde rönte hr J. E; Erikssons förslag rörande ändring i kongl. förordningen af den 24 sept. 1861 angående tillsyn å förvaltningen af omyndiges egendom: Kammarherren Paijkull hade väckt motion om bildande af ett bolag till försäkring af kreatur inom länet och hemställt att en komitå af 3 personer måtte få i uppdrag att uppgöra förslag till bolagsreglemente samt låta utdela exemplar af detta i kommunerna. Denna motion bifölls och 100 rdr anslogs för ändamålet: Med anledning af en motion utaf kgl. sekr. Silfverstolpe angående inrättande af en skola för undervisning i husslöjd och binäringar hade utskottet för helsovård och undervisning föreslagit att en komite af 3 ledamöter skulle tillsättas för att inkomma med förslag i ämnet till nästa landsting, hvilken hemställan bifölls: Kurbusafgiften för innevarande år bestämdes till 25 öre. Utskottets utlåtande i fråga om inrättande af en särskild afdelning vid folkskoleläratinneseminarium i Stockholm för bildande af lärarinnor i småskolor återremitterades: Utskottet hade föreslagit att 600 rdr måtte reservationsvis anslås till understöd af 20 rdr i månaden åt hvar och en af de personer som anmälde sig att under nästkommande år besöka den ifrågasatta afdelningen af folkskolelärarinneseminarium. K:;: M:t har infordrat landstingets yttrande angående folkskoleinspektionens ordrande inom länet, och tinget beslöt, i strid med utskottets mening (att 800 rdr skulle anslås till årligt arfvode och 400 rdr till resekostnadsersättning åt en tredje folkskoleinspektör) samt med 23 röster mot 15, att afgifva det svaret att någon yiterligare inspektör; enligt dess åsigt, icke är af nöden: Det var kungl. sekr. Odelberg som egentligen förfäktade och genomdref detta beslut; mot hvilket många af de öfriga ledamöterna anmälde sin reservation: Landstinget åtskiljdes kl; !2 10 e; m. och sammanträder åter i dag kl: 11 f. m:;