Dagens Nyheter – 7 augusti 1867, sida 2

tven till programmet, men mötet beslöt af grannagenhetsskäl att ej uttala någon opinion i detta fseende. Af diskussionen framgick dock att, så änge den kommunala rösträtten är så beskaffad om den för närvarande är, adå penningen betyder lt — intelligensen intet, eller med anåra ord ett inga fåtal afgör valet efter sin personliga, kanske ftast egoistiska uppfattning, och detta således icke an blifva resultatet af ett allmänt förtroende, rå änge förhållandena äro sådana, fruktade man tt folkskolan ej hade mycket att vinna på yrdförandeskapets frigörande. Öfver skolrådet och less ordförande står inspektionen, och största vigten ligger deruppå, att denna konsiderationslöst nandhafves af kraftiga händer. — Riksdagsman Rosenbergs tankar i saken anfördes och vunno mån gas bifall. Skulle en f. n. icke önskvärd förändring ändock komma att göras, hvartill utsigterna äro nästan påtagliga, tack vare presternas försummelse på många håll och den ovilja som deraf framkallats, tycktes man vara bäst belåten med det förslag, som innehölls i hr Hasselroths motion i ämnet vid förra riksdagen. Hrr Meijerbergs och Siljeströms motioner vid förra riksdagen rörande folkskoleväsendet voro äfven föremål för öfverläggning. Alla som yttrade sig i denna fråga, voro ense om att dessa tvenne män voro högt förtjente om svenska folkskolan, i hvars tidsenliga utveckling båda tagit verksam del. Dock kunde man ej undgå att anse ett och annat af deras förslager i nämnde motioner vara i ringa eller ingen mån praktiskt gagneligt för folkskolans utveckling. Detta gäller i synnerbet den förres reorganisationsförslag rörande seminarierna, hvilket rönte en afgjord förkastelsedom. Den del af M:s motion åter, som handlade om landstingens förhållande till folkskolan, vann mera erkännande. Man ansåg det nemligen för folkskolan nyttigt och gagnande, att landstingen på det rent ekonomiska området underlättar hennes framgångsrika verksamhet, i hvilken syftning t. ex. detta (Westerås) läns landsting redan gjort icke så litet. Beträffande deremot det pedagogiska området, eller egentligen inspektionen, så ansågs en sådan från Landstingets sida, jemte den folkskolan förut har från statens, endast skola bringa o:eda och trassel i våra folkskolor. Rektor Siljeströms kommunalskola, (namnet nemligen) vann inga sympatier. Folkskolan är på god väg att vinna allmän aktning och förtroende, låt oss derföre behålla den — så resonerade man. På en blott och bar namnförändring vore ingenting att vinna. Deremot ogillades på detbestämdaste det nuvarande stadgandet för elementarskolorna, att fremmande språk ingå retlan bland första klassens undervisningsämnen. Dessa borde icke börja förr än i 3:dje klassen, ty de båda lägsta klassernas pensa kunna i de alåra flesta fall inhemtas i folkskolan. Som det nu är, verkar det hämmande och tryckande på folkskolan, utan att skänka någon fördel åt elementarundervisningen. Siljeströms motion i denna del vann således det lifligaste bifall och dess framgång ansågs kunnat blifva högst gagnelig, från hvilken sida saken än betraktades. Programmets sista fråga lydde: Är framgång åt det af komiterade utarbetade förslag till pensionsinrättning för folkskollärares enkor och barn önskvärd, eller anses några modifikationer deri af behofvet påkallade? Frågans förra del besvarades med ett allmänt nej, under erkännande af vederbörandes utan tvifvel goda afsigter, hvaremot man med vissa modifikationer gerna ville gå in på detsamma. Af ett konsistorii utlåtande i ämnet, hvilket företeddegs och upplästes vid mötet, upplystes man, att en icke ringa minoritet af stiftets folkskollärare gått in på förslaget sådant det är, men att flertalet således betackat sig för gåfvan i dess nuvarande form. Konsistorium gör en framställning af de hufvudsakligaste anmärkningarne, som blifvit gjorda mot förslaget, och föreslår derefter vissa ändringar, åsyftande lättnad för delegarne, och hvilka mötet på det högsta gillade och önskade all framgång. För förslagets omarbetning i den angifna riktningen uttryckte mötet den önskan, hvilken i en underdånig skrifvelse till kongl. maj:t (af hrr Odelberg och Ekström, å mötets vägnar) skulle uttalas, ått en deputerad från stiftet, och för öfrigt hvarje annat stift, måtte få med de hrr komiterade, hvilka utarbetat förslaget, deltaga i denna omarbetning. EF diskussionen, hvilken pågick under både föroch eftermidd., deltogo hufvudsakligen hrr Ekström, Celander (Arboga), Danielson (Arboga landsförsamling), skolinspektören Karlsson, Sjöström (Westerås) och Jakobsson (Götblunda). Någon undervisningsmateriel var ej exponerad vid detta möte; endast ett par läroböcker, utgifna af tvenne deltagare i mötet, neml. Celanders N ya Hemlexor eller inledning till modersmålet samt Danielsons nyss utkomna Lärobok i praktisk Geometri voro synliga och tycktes vinna bifall bland folkskollärarne. Af numera aflidne skolläraren Hägermans Geografi utdelades 9:de upplagan tillåtskilliga deltagare. — Som gekreterare fungerade hrr Sjöström och Sefvelin från Strömsholm. Nästa möte, hvartill bestyrelse nu utgågs, skall hållas i Arboga 1869. Utom gemensam middag å källaren, var, efter mötets slut, en enkel sexa, företrädd af tal och skålar, arrangerad för samtliga mötesdeltagarne, med hvilka många stadsboer förenat sig. Den ypperliga qvartettsången bidrog icke minst till att lifva stämningen, hvilken, tack vare bestyrelsens (hrr Östman och Ekholm) outtröttliga omsorger, var den bästa man kunde önska.