Utrikos-Kyheter. FRANKRIKE OCH MEXIKO. I franska senaten behandlar man marskalk Bazaine med påfallande köld, i trots af att marskalken vid sammanträdet den 3 dennes öppet förnekade sin slägtiog, förrädaren Lopez. En s8f de från Mexiko hemkoömna generalerna har nemligen framlagt afskrifter af:ett cirkulär från Bazaine till de franska kårcheferna, i hvilket med afseende på blod-dekretet af den 10 oktober 1865, som förklarar alla juarister stående utom lagen, yttras: cAndtligen har det lyckats mig att; trots hans motstånd, aftvinga kejsar Maximilian det dokument, som jag härmed utsändere. Det är således upptäckt, att Maximilian ieke hade gillat det grymma dekretet, och derigenom vältas det hufvudsakliga ansvaret derför på Bazaine. — Tidningen cJournal de Paris, offentliggör en följd af aktstycken, hvilka stå i nära sammanhang med de sednaste tragiska händelserna i Mexiko. Den börjar med Monitörens notis af den 5 ju!i rörande Maximilians död; derpå foljer ett utdrag ur ett tal; som prins Napoleon den 1 mars 1861 höll i senaten och som har följande lydelse: cOm legitimisterna eller de öfverspända republikanerna en gång skulle djerfvas att från England försöka en landstig ing på våra kuster med 1,000 eller 1,500 man, skulle vi utan vidare omständigheter nedskjuta dem allesamman. Vidare förekommer Monitörens af den 12 november 1865 meddelande, om att de med vapen i hand tillfångatagna juaristerna, eller de, hvilka öfverbevisas om stt hafva slutit sig till beväpnade border, på grund af ett kejserligt dekret af den 30 oktober, skola skjutas inom 24 timmar efter deras tillfångatagande. Derefter följer den i Monitören af den 1 december med: delade notisen om att anförarne för de uppror riske i Michoacan; Arteaga och Salazar, blifvit skjutne. — Slutligen meddelar tidningen vida re tvenne bref, hvilka generalerne Arteaga och Salazar tillskrifvit sina mödrar kort före deras