Dagens Nyheter – 5 juli 1867, sida 2

.ela gaf en praktfull och storartad anblick. Jå man trädde in genom palatsets hufvudinsång, befann man sig framför en stor, ypperligt lekorerad trappa, som ledde in i en med gobeinstapeter beklädd salong. På högra och yventra sidan af detta gemak, der kejsaren, kejsarnnan och sultanen med sina följen samlades förrän de begåfvo sig till sina troner, äro dörrar, bvilka leda ut till palatsets skepp. Rundt omkring hela skeppet voro utsatte 18 rader stolar, tillsammans 1700; hela den venstra sidan var afsedd för musiken. Tron-estraden var mycket hög, betäckt med samröet och öfverhvälfd af en jättelik kejsarkrona. Der voro uppställda 3 troner, en för kejsaren, en för sultanen och en för kejsarinnan; samt 28 stolar för prinsar och andra högtstående personer. Mellan stolraderna och skeppets mellersta parti var en rik utställning af blommor och träd. Skeppet var vidare prydt med 10 allegoriska framställvingar af de vigtigaste industriprodukter, hvilka fått belöningar. Skeppets glastak var behängdt med kvitt tyg med gröna infattningar och gyldene stjernor. Från taket nedhängde 10 mångfärgade banerer. Det första galleriet var prydt med de olika nationernas fanor, och ofvan för de öfver desamma byggda läktarne var.anbragt en örn oct namnet på hvarje särskild nation: Stor obelåtenhet var rådande med den anordning, att endast gynnade personer erhöllo inträde vid prisutdelningen och att alla utställare, med undantag af dem, hvilka erhållit guldmedaljen, voro nekade att närvara. Kojsaren höll vid prisutdelningen följande tal: Efter en mellantid af 12 år kommer jag för andra -gången att utdela belöningar åt dem, som mest hafva utmärkt sig i arbeten, som föröka nationernas rikedomar, försköna lifvet och förmildra sederna. I forntiden kämpade Greklands folkstammar på ett lysande sätt om prisen vid de allmänna täflingarna. Hvad skulle de säga i dag, om de bevistade dessa hela verldens olympiska lekar, vid hvilka alla folkslag täfla i intelligens, och på samma gång tyckas på framåtskridandets oändliga bana ila fram mot ett ideal, som man oaflåtligen nörmar sig, utan att kunna nå det? Från alla trakter af jorden hafva representanter för vetenskap, konst och industri skyndat hit, näåtioner och konungar hafva hitkommit med fredeng och försoningens tankar, för att med sin närvaro hedra arbetets ansträngningar. Vid dessa stora sammankomster, som blott synas angå materiella interessen, är det alltid en moralisk tanke på andlig täflan, som framträder, tanken på den civilisationens endrägt, i hvilken nätionerna lära ätt närma sig hvarandra och sätta värde på hvarandra. Hatet utplånags, då den sanningen alltmer blir erkänd, att hvarje lands framåtskridande bidrager till ålla länders... — Efter att hafva uttalat sin glädje öfver så många monarkers besök, fortfor kejsaren: Upptärksämma betraks tare böra hafva vunnit den öfvertygelse, att, trots välståndets utveckling och begäret derefter, vårt nationella lifs pulsslag städse slå mera lifligt då det gäller fäderneslandets ära. Denna ädla känslighet bör likväl icke blifva någon orsak till fruktan för verldens lugn. Måtte de, som någon tid lefvat ibland oss, hemföra riktiga åsigter om Frankrike och vara öfvertygade om de känslor af aktning och sympati, som vi hysa för främmande iHaåtioner, likasom om vår lifliga önskan att lefva i fred med dem, — Efter att hafva tackat utställningskommissionens medlemmar afslöt kejsaren sitt tal med följande ord: 1867 års utställning skall, hetens harmoni och framåtskridande. I öfvert —-— sen om att Försynen välsignar alla deras sträfvånden, hvilka, såsom vi, vilja det goda; tror jag, att moralens och rättvisans stora grundsatser slutligen skola segra, hvilka, under det att de tillfredsställa alla berättigade sträfvanden, endast äro i stånd att befästa tronerna, höja natione i menskligheten ÖJ rna och lyckliggöra AMNESTIEN I POLEN: Huru mycken betydelse man får tillägga den polackarne meddelade amnestien, framgår af följande meddelande från Warschau: En dag före kejsarens ankomst afgick en transport af politiska förbrytare till sin förvisningsort. Såsom det visat sig, är ingen af de i härvarande citadell förvarade fångar så qvalificerad, att han kan komma i åtnjutande af amnestien af den 17 Juni, ty hos alla är den politiska förbrytelsen parad med någon annan, som låter hänföra sig under rubriken brottmål, och af detta skäl har ännu ingen af dessa fångar befriats. Under de sednaste dagarne har polisen trott dig märka att damaoarnmeae manne CS