eder att veta, det jag icke vill hindra eder räddningsplan: st — Liåtom oss icke förspilla tiden med slikt tal, Herrman Berman; bvarje ögonblick är dyrbart .... Kanske afgöres just nu eder fosterfaders öde .:. — Och om så är, då ställer jag det till eder .... Fritt och utan uppeigt vill jag skrifva; eller också icke. Välj fogde..:l Glädjen försvann ur de bida männens anleten; leendet stelnade på deras läppar och de utbytte med hvarandra en blick; som de ganska väl förstodo. Ingendera af dem besvarade fångens ord. — Så må då de räddande orden blifva oskrifna — sade Herrman och reste sig upp. — 8e fogde; det är skillnaden mellan den hederlige mannen och en niding, att den förre tros aldrig af den senares Oeh föga kännen I Herrman Berman, om I ett ögonblick kunnat tro; att han skulle göra något efter eder befallning, Min fosterfaders öde står i Guds hand, liksom mitt eget — ske hans vilja i detta; som i allt annat! Men det var just; emedan Borganästogden så väl hade genomskådat sin fiende; som han försökt detta medel att locka honom till att skrifva.