Dagens Nyheter – 28 juni 1867, sida 2

AS owLlER sw Am mm FF ff kr me I Ho Hv ka lagstiftande församlingen öfver att femte rtikeln i Prag-freden ännu icke blifvit uppylld. Pnonkten rörande Norra Slesvigs återlemande till Danmark är af vigt för jemnvigten i orden, menade talaren, då det här vore fråga om ett land, som ännu alltid hade nyckeln till Östersjön i sina Händer. Om den franska tezeringen fordrade utförandet af nu ifrågavaande artikel, kunde den räkna på församlinsens och landets sympatier för en nation, mot bvilken man hyste de vänligaste känslor. Då kejsar Napoleon, yttrade talaren vidare, efter slaget vid Sadowa löste den ärofulla uppgiften att göra ett slut på kriget, genomdref han till. förmån för Danmark; att i fredsfördraget ingiek följande artikel: (Tal. uppläste här art. V. i nämnda fördrag). För denna bestämmelse l! hade man att tacka franska regeringens ifriga uppmaningar, och Bismarek har sjelf erkänt detta inom nordtyska riksdagen; i det han förklarat att Preussen vore förpligtad att uppfylla den. Det oaktadt har man ej ens gjort en början till att bringa denna förpligtelse till utförande, Nu vill man påtvinga Danmark vilkor, på hvilka det omöjligen kan ingå; man begär af detsamma krigsomkostnader och man vill, att detsamma skall lemna garantier för de få tyskar, hvilka bo uti de ifrågavarande distrikten, hvilket skulle i framtiden föranleda ständiga inblandningar och förvecklingar. Ingen kan högre än jag önska, att ett godt förstånd må ega rum mellan Frankrike och Tyekland. Den bär sta grundvalen för en sådan öfverenskommelse måste just bestå i en billig lösning af den danska frågan. Morin är deputerad tör departementet la Dröme, och han bar ofta tagit till orda för Danmarks sak inom den franska kammaren; af hvilken han är en ansedd, om än icke synnerligt framstående medlem. Detsamma gäller om Piccioni, deputerad för Korsika, hvilken i förening med Morin ställt sig i spetsen för den förut omnämnda subskriptionen till förmån för bortflyktade slesvigares familjer: Båda dessa deputerade äro i besittning af stor förmögenhet och åtojuta mycken aktning i socialt hänseende: ENGELSKA FLOTTANS REVY FOR TURKISKE SULTANEN. Den stora flott-revy, som till sultanens ära kommer att anordnas under hans förestående besök i Esgland, är utsatt till den 15, 16 och 17 juli. I revyn komma att deltaga alla tjenstbara, hemmavarande fartyg, såväl som de fartyg, hvilka utgöra bevakning på kusterna jemte kanonbåtarne; och samtlige fartyg samlas vid Spithead den 9. Serskilda anordningar komma att vidtagas för att bereda ministrarne och Te prese::tanterne i parlamentets båda hus tillfälle att bevittna det storartade skådespelet: DÖDSSTRAFFET AFSKAFFADT I PORTUGAL. Portugals deputerade-kammare har med sto! röstöfvervigt beslutat att dödsstraffet skall af skaffas. i ROMERSKA FRÅGAN: Tidningen Journal des Debatsb tror sig vet: att tvenne planer förefinnas, för att beröfv påfven hans verldsliga makt. Enligt den en: hoppas man att kunna öfvertala eller tving: honom att till sitt beskydd kalla italienarne til Rom. Enligt den andra planen; som antage utgå från Mazzini, skall en revolution åväga bringas i Rom och non-interventionsprincipe: tagas i anspråk, jemväl för Rom; På möjlig heten att länge kunna uppehålla det nuvarand tillståndet i Rom; tror numera ingen italienare EN BARTHOLOMZEI-NATT I MINDRE SKALA Från Neapel skrifves följande: Den 9 denne insjuknade i Trani en ung arbetare vid nami Luigi Cancellö i kolera och kom döden nära Han begärde en protestantisk prest, men äfve en katolsk infann sig, som förklarade; att ha icke skulle vika från den sjukes sida; förrä man med våld tvingade honom dertill. Me anledning häraf uppstod bland dervarande ar betare ett tumult; hvilket än ytterligare stegrs des sedan Cancello dött i den protestantisk prestens armar. Erkebiskopen Bianchi upp trädde nemligen på det häftigaste mot prott NN oo Sa MO mg pe ål