Dagens Nyheter – 4 juni 1867, sida 1

hundradefemtio millioner rår, d. v. s. en tredjedel af alla staternas samtliga utgifter. Detta är den del af militäromkostnaderna, som synes i siffror uti hvarje stats budget och utbetalas af ejölfva statskassan; men om man tager i betraktande en mängd andra omständigheter, t ex. alla arbeten som icke blifvit verkställda af söldaterna under öfningstiden samt alla jordsträckor som af samma anledning icke lemna någon afkastning, kommer man till en vida högre siffra! än den: härofvan angifna, som dock redan i och för sig är så ofantlig. En mycket aktad författare, Larroque, uppgifver beloppet af Europas årliga militärutgifter till fem tusen tvåhundradefemtio millioner; hvaraf 2,250 .millioner åtgå, utan att man gör sig reda för hvarifrån de tagas eller kan fatta hvart de taga vägen: De försvinna i luften såsom dunster! : Och dessa ofantliga summor — märk väl detta! — utgifvas under fredens dagar, blott för den händelse att krig skulle uppstå. Huru mycket mås e icke då kriget kosta; när det icke längre väntas, utan verkligen eger rum. Behöfe det, sade herr Passy, att göra en beräkning öfver de stupades antal, hvilket i en enda batalj kan uppgå till 20 a 50,000 man, och att erinra om alla de tårar, all den -sorg, allt det elände; all den förtviflan, som bli de dödade krigarnes familjers Åott? Behöfs det att jag återkallar i minnet, det revolutionskrigen skördade omkring en och en half million offer och kejsardömets krig åren 1805—14 icke mindre än 1,700,000? Under sjuåriga kriget blefvo 900,000 man och helt nyligen under Krimkriget 5 å 600,000man: dels dödade; delslemlästade. Af St. Domingdoarmen, som bestod åf50,000 man, återkommo blott 320: Kan man väl beräkna värdet vafr alla arbetskrafter, som sålundarförslösats? Kriget har sina försvarare; sina beundfära. Det är; säga somliga, ett medel till: maktöoch inflytande, . ett, vilkor för sjelfva civilisationens framgång. HEröfringar äro. nyttiga för haddeln 0. 8 v. Vi fråga: har Irlaod varit England till någon fromma, har Österrike haft! någon nytta af Italien, Fankrike af, Algeriet, Sverge af Pommern och Östersjöprovinserna? Spanien; i hvars besittningar solen aldrig gick ned, förlorade under loppet af en -mansålder all sin storhet och lycka: Alla Spaniens eröfringar i Amerika voro: för uamnde rike blott en:källa till fattigdom. Skapar man verkligen rikedom åt sig sjelf genom att utblotta andra? Nej! Det är icke genom eröfringar utan genom arbete, som en nations välstånd befrämjas. Ett folks storhet och makt få icke bedömas efter vidden af dess landområde utan efter antalet af medborgare, som förvärfva förmögenhet samt utmärka sig genom industri, handel; vetenskap och litteratur. T stället för att egna arbete och tid åt krigiskå ändamål, bör hvarje klok man söka en mera gagnande verksamhet. Ånnu finnes det berg ätt spränga, myrer att utdika, vetenskapliga rön att göra. Mod och kraft kunna stärkas genom ändra medel än strider och blodbad. En och hvar som sträfvar för ett godt och ädelt mål, och som, då motgångar inträffa, tappert kämpar till dess han öfrefvännit dessa; har lika mycket värde som : soldaten, hvilken utsätter sitt bröst för kulorna. Hr Passy anför D sitt yttrande en vacker tanke af FTocqueville: Ingenting är bedröfligare än de dygder; genom hvilka något annat än det goda befordras: Utom alla redan antydda olägenheter har militärväsendet det onda med sig, att det underhåller despotismen och den slafviska lydnaNESSER RNE 4 RLJ nns tea Vs avs äv na