Dagens Nyheter – 24 maj 1867, sida 3

och ingen af dessa har dock lyckats öfverlista min Herrman! — Ingendera! . — Och hur vet ni allt detta? — En af mina ryttare; en pålitlig och trogen sven, stöd bland det andra folket, jäst som vi fingo se den spenslige skrifvaren: Jag befallte honom följa denne; och han gjorde det: -Lyckan gynnade honom. Just som skrifvaren försvann i ett af husen deruppe på åsen; mötte han en annan köpman, också från Lybeek, och som står i slägtförbindelse till honom; Denne hade kommit hit i går och slagit upp sina varor. Enligt konung Magnus Erikssons privilegier är det ju endast onsdagar och lördagar som sådant kram här får säljas : ;.? Nå väl, denne bad nu min sven följa sig till hans varubod: — Och fogden : : .? — Det ville sig så väl att fogden befann sig i den andre Lybeckarens bod, och denna låg vägg om vägg med den förra: Köpmannen; som redan förut visste hvilken mäktig man, han hade till granne; gaf en vink åt min sven att vara tyst, och så fick han höra, huru skrifvaren omtalade hvad han hört och sett, och att fogden dermed blef ganska belåten. — Men Lydert? — Också han infann sig en kort stuud derefter och bekräftade hvad skrifvaren sagt; såväl eder raska svens befallning till drängen, som edert eget spörjsmål till bonden och dennes sven anfördes för att bekräfta deras utsago om tiden; då ni skulle anträda eder färd. — Dessa båda voro då de endå; som eder sven såg eller hörde nalkas fogden? — Icke då!