Dagens Nyheter – 14 maj 1867, sida 3

händerna; men jag råder alla männer, hvilka hafva ett rendez-vous i regnigt väder, att bära en skoborste med sig i fickan, för att dermed utplåna alla misstänkta spår. i Detta är ett lysande bevis för mitt påstående om qvinnans slughet, skulle jag tro: Man skulle deraf kunna dråga den slutsatsen att qvinnan skalle passa alldeles förträffligt till ransakningsdomare, då hon så mästerligt förstår att påhitta och begagna sig af indicier, men nej — der uppställa sig såsom hinder den oemotståndliga böjelsen för; att erita den onde på väggen, såväl som bemödandet att finna den anklagade skyldig under alla omständigheter. En hustrus fåfänga skulle; icke tillåta henne att afstå från en anklagelse på grund af bristfälliga bevis; hon skulle, liksom Cato; hafva blott en refräng i sitt tal: För öfrigt anser jag att Carthago måste förstöras. Men jag skulle ju först genom exempel konstatera det qvinliga slägtets slughet: Hören! derför vidare. Min hustru har, såsom alla hustrur; den egenheten att få krampartade ryckningar i fingrarne då hon får se ett med min) adress försedt bref eller försegladt paket; och dessa ryckningar vara till dess förseglingen är bruten och kuvertet eller omslaget borttaget: Dessa symptomer uppträda emellertid icke alltid i lika hög grad; utan än svagare; än starkare, alltefter det förseglade föremålets natur. Jag har tåligt fogat mig i mitt öde och kan; då alla föreställningar och alla föreläsningar om brefhemlighetens hållande i helgd äro fruktlösa; icke finna på någon annan utväg än att så vidt möjligt draga försorg om att alla till mig adresserade bref i första hand komma mig tillhanda, en: sak som alls icke är lätt, om man icke har sitt kontor på ett annat ställe än sitt hem. Min hustru yttrade sig till mig i denna såk utan förbehåll ungefär i följande ordalag: Ser du; min käre man; vi hustrur se redan på brefvens yttre, hvad de innehålla, och af formen, kuvertet, stilen och adressens anordning förstå vi mycket väl att skilja ett affärsbref från ett privatbref, ett anmaningsbref från en billet-dou. Farligast äro bref af mycket smått format; hvilka låta dölja sig i västfickan och vid hvilkas beröring vi träffas af en elektrisk gnista; som icke mera lemnar något tvifvel. Dessa bref äro bland alla de förhatligaste för oss fruar, ja, mera förhatliga än de, hvilka sakna kuvert och äro förseglade med munlack och hvilkas yttre antyder att de boplagts på köksbordet eller någon dylik möbel; I denna ton fortgick hon en god stund och utvecklade en detaljkännedom, som verkligen satte mig i förvåning och bibringade mig den öfvertygelsen att det vore en riksolycka om fruntimmer mera allmänt komme att användas i postverkets tjenst: För deras skarpa ögon skulle brefbundtarne ieke längre vara någon sluten bok och brefhemligheten, som med rätta nu skattas så högt, vara till spillo gifven: Hvilka omstörtningar skulle icke blifva enföljd härutaf, synnerligen i de mindre städerna! Men jag ser; älskvärda läsarinnor; huru edra små; täcka ansigten börja färgas af vredens rodnad och jag inskränker mig derför till redan anförda exempel; ehuru många sådana ännu kunde vara att tillägga: Jag tror mig emellertid klarligen hafva ådagalagt att fruntimren icke böra användas i postverkets tjenst, försåvidt icke männen skola ställas under ständig; ingvisitorisk uppsigt: Att de lika litet äro användbare till brottmålsdomare har jag här ofvan haft äran anföra och jag tror att de äro lika oanvändbara vid den civila lagskipningen; Man tänke sig blott tvenne advokater i kjortlar; som uppträdde mot livarandra! Hvar finna en notarie, som vore i stånd att sätta den diskussionen på papperet och hvar finna en dömare; som vore i stånd att utleta sammanhanget ien sak; som å ena sidan förfäktades och å den andra anfölls af ett fruntimmer; ty fruntimren hafva ju alltid rätt och sådane skiljedomare som Salomo får man leta efter i våra dagar! Men äro då icke — hör jag dessa emancipationsvänligt sinnade herrar utropa — äro då icke fruntimren födda till afärsmän?! Jo, tyvärr! De ransaka hvarje afton sin herr mans portmonnä och förstå att på det listigaste sätt räkna ut; hvilka utgifter han gjort och i hvad ändamål de blifvit gjorda. Och ve honom om en kassabrist icke på nöjaktigt sätt kan förklaras och om det felande måste uppföras under rubriken diverse! Det vare fjerran från mig att vilja påstå; det dessa revisorer äro mera efterlåtna mot sig sjelfva; En qvinlig finansminister skulle tillämpa det systemet att pålägga möjligast många och höga skatter, att på öret kontrollera invånarnes inkomster och blott lemna dem så mycket öfver; att de kunde fylla de nödvändigaste behofven; att fylla statskassan och tömma den; då det så fölle dem in: Dessutom skulle vi få hög konsumtionsskatt på tobak, spirituosa, kort och andra oundgängliga varor och vi karlar skulle slutligen komma i samma belägenhet som den der skolpojken, som fick tio öre af fru mamma med tillstånd att köpa sig något derför, men tillika förmanades