Dagens Nyheter – 8 maj 1867, sida 1

skall få välja till underbuset utan att personligen betala kommunalskatter ): Jag skulle just vilja veta, hvad skatterna hafva med rösträtten att skaffa. Hvad kommer det landtbefolkningan vid; om en hyresgäst betalar sina skatter sjelf, eller om hans hyresvärd betalar dem för honom och sjelf gör sig betald härför genom att höja hyresgästens hyra? Det ärju detsamma som att bestjäla Per för att betala Pål. Men regeringen säger det vara en princip-fråga. Men det finns en annan princip-fråga, som är djupare rotad i detta lands innevånares hjertan, och det är en skarpt utpräglad känsla för rent spel och kärlek till sitt land, och härunder måste andra principer böja sig. Principen om ett personligt erläggande af skatterna, är vidare ett gäckeri och ett spegelfäkteri. Det säges att det är en. princip, derför att man handlade så under Alfred den stores dagar. Meh mången princip, som kunde hafva varit egnad att tilllämpas i detta land, till och med för hundra år sedan; är det icke mera nu. Min utmärkte landsman Goldsmith sade att det fanns en tid då hvarje halft tunnland födde sin man. Vi hafva nu icke en man för hvarje baltt tunnland, men vi häfva. tusende och tio tusende af de mest intelligente och idoge män, som någonsin funnits på jorden, hvilka bygga och bö i detta lands större och mindre städer, och hvilka borde kunna få njuta medborgerliga rättigheter. Folkets frihet får icke åsidosättas för gamla vanors och bruks skuld. Att hafva varit bofast ett år är nog för att vara valberättigad, enligt den gamla lagen; och hvarför skall då den nya fordra tvenne år? Jag kan lika litet föreställa mig att det engelska folket skall fördraga de orättvisor och oegentligheter, man nu vill inympa på valrätten; som att detsamma skulle lägga sig ned för att låta Juggernauts vagnshjul rulla öfver dess halsar. Låtom oss inprägla hos de liberale i Underhuset ast det är deras pligt att tillvägabringa en paragraf om rösträtt för hyresgäster i reformförslaget, tv ett förslag, som icke medgifver denna rättighet skall aldrig tillfredsställa detta lands befolkning. Mer än två tredjedelar af denna stora hufvudstads befolkning äro hyresgäster: På hvad grund anser man sig kunna utesluta dem från deltagande i förvaltningen af landets angelägenheter? De verksammaste och intelligentaste i hufvudstaden äro just de, hvilka bebo hyrda lägenheter; Frid och lugn kan icke komma att råda i detta land; förrän dessa hyresgästers rättigheter äro erkände: Är det icke lika mycken princip i att låta en hyresgäst rösta, som att låta en person rösta, hvilken råkar att ega 8 å 900 rdr insatta i en af regeringens sparbanker? Jag har aldrig haft någon synnerligt hög tanka om en man, som sätter in sina penningar mot 2!2 procents ränta, då han; om han eger aldrig så liten omdömesförmåga, med lätthet skulle förtjena 6 eller 7 procent genom att nedlägga dem i ett byggnadsföretag eller något industrielt bolag. Regeringen vill gifva honom företrädesrättigheter och smickrar honom för hans dåraktighet att lemna sina penningar i dess förvar mot 2!2 procent. Hvilken förnuftig ätt att rösta har väl den, som eger 900 rdr insatta i en sparbank eller nedlagda i statspapper; framför den som bebor en förhyrd lägenhet? ) Det är ett mycket vanligt förhållande i England att den som hyr rum af en husegare icke sjelf betalar kommunalutskylderna, utan dessa ingå i hyran och erläggas af husvärden. Genom regeringens förslag skulle sålunda de flesta byresgäster blifva utestängda från valrätt.