Dagens Nyheter – 2 maj 1867, sida 2

dotter? — hördes en mild och ljuf stämma fråga. . — Ögonen; dessa ögon, moder : ; . : — Hvilka ögon; mitt barn? — Dina egna ögon, älskade moder: :.: jag tyckte straxt jag såg dem; att det var en -annan; att det var.::? — Säg ut; mitt barn, hvems ögon kunna likna mina i.så hög grad:::? — Ack det är en .egen historia; moder, men jag vill tala om den för dig; du som har reda på alla Agnes hemligheter: Kom och sätt dig här -på pallen framför Guds :moder, så skall jag säga dig hvad som händt mig och hvarför dina ögon.:.: jo ser du; de skrämde mig icke; men de kommo mig att glömma dig och i stället se en ånnan som också har alldeles dina ögon; fast jag först nu kommit att märka den förunderliga likheten. .:: Se här; sätt dig; moder, så skall du få höral Och hon drog fram en liten med blått hyende försedd bänk; söm :stod utmed sängen, och de båda qvinnorna satte sig i ljusskenet framför Mariabilden. — Det var härom dagen; när vi voro vid Silfberget der uppe mellan skogarne och bergen .::. du minnes :att vi intogo vår middag i en undangömd dal; der den lilla strömmen sorlade så vackert mellan träden; Min far och den gamle patern här från Husaby kloster; han som vet så väl reda på; hvar silfret och kopparn ligga i jorden; — de voro inbegripna i ett lifligt samtal; och du minns att patern dervid talade om den underbara. Jätturvallen; der man :icke :kan se :golen på halfva året för det höga berget -Skissesklack kallade han det