Dagens Nyheter – 26 april 1867, sida 2

Sammanträden i går afton. Första kammaren. , Vid fortsatt föredragning af försvarsbetänkandet gjorde i 9:de punktens bestämmelser den ändring, att hvarje svensk man från och med året näst efter det, då han fyllt 20 år, intill det år, han uppnått 50 år, är skyldig att deltaga i fäderneslandets försvar samt att, utan rätt till friköp eller lega; underkasta sig den derför erforderliga öfning. Hvad utskottet i punkterna 10 och 11 hemställt; rörande värnepligtens fullgörande, vann kammarens bifall; likväl, hvad den 18:de beträffar, efter votering med 51 röster mot 28, som önskade hafva inryckt ett nytt moment, åsyftande rättighet för värnepligtig i krigsreserven att för de år ban borde i reserven qvarstå ingå byte med värnepligtig, tillhörande landtstormens äldre åldersklasser. Utskottets i punkterna 12—15 gjorda förslag till beredande af ökadt befäl blef likaledes godkändt. Den följande punkten rörande indragning till statsverket af boställen och räntor, anslagna till afföning af indelta armens befäl och tjenstemän; bifölls, en behandling; som äfven vederfors punkterna 17 och 18; den sednare, rörande militaröfningarne i skolorna, efter votering, som efter den förseglade sedelns öppnande visade ett röstantal af 35 mot 34. Andra Kammaren. 5:te, 6:te; 7:de och 8:de punkterna i försvarsutskottets betänkande återremitterades; såsom stående i sammanhang med den. återremitterade 3:dje punkten. Länge diskuterades om den 9:de punkten; som innehåller: att hvarje svensk man från fyllda 20 till fyllda 50 år är skyldig att deltaga i fäderneslandets försvar; samt att, utan rätt till friköp eller lega, underkasta sig den derför erforderliga öfning; att från denna skyldighet, som tillika bör betraktas såsom en medborgerlig rättighet, ingen annan befrielse må ega rum än den, som betingas af sjukdom. vanförhet eller af de eljest synnerligen vigtiga skål, som, efter kongl. maj:ts framställning, riksdagen kan komma att antaga; och att vanfrejdad person har skyldighet, men ej rättighet, att deltaga i fäderneslandets försvar. Många talare ansågo att denna punkt ieke borde afgöras, förrän frågan om rustniogsoch roteringsbesvärets upphörande blifvit löst, och yrkade derföre återremiss. Men häremot anmärktes af dem, som förordade punktens bibehållande, att det nu blott vore frågan om att erkänna en stor grundsats som borde följas vid försvarsverkets omorganisation. Hr Witt, med hvilken hr Hjerta instämde, protesterade högeligen mot värnepligtens ovilkorlighet d. v. s: han ville att friköpsrättighet skall finnas. Ingen yrkade afslag å punkten. För bifall talade hrr Liljencrantz, J.: Ericsson, v. Troil, Hedlund, Hedenberg; Hedengren, Lönnberg, Carlsson, Mannerskantz,