Dagens Nyheter – 26 april 1867, sida 2

lige; gamle gentlemanien berömde honom för hans manliga sjelfständighet. George Ballerton var åter på sjön. Åter skötte han sina göromål som superkarg, men ej nog dermed; han tog vakt om bord; äfven då det just icke behöfdes, och vid inträffande stormar hade han alltid sin post på däck: Vid andra årets slut återkom den unge mannen hem; Han var nu tjuguåtta år; och få utaf dem; som ej sett honom på dessa tvenne år, kunde igenkänna honom. Hans hy var bronsfärgad; hans kinder fylliga; och hans kropp stark och reslig som en fura. Hans muskelsystem hade äfven nått en hög grad af utbildning, och många voro just icke de män som kunde mäta sig med honom i styrka: Då han för två år tillbaka för första gången lemnade staden; vägde han 130 skålpund. Nu uppvägde han med lätthet 176! Han var nu också verkligen en man i hvarje afseende; Tredje dagen på eftermiddagen då han hemkom till sitt hotell; lemnade en af betjeningen honom ett bref. Han öppnade det och fann det våra från. hr Wilton; Det innehöll en inbjudning att komma till köpmannens hus kl. 9 samma afton: . På den utsatta timman inträdde George i köpmannens förmak: Han fann hr Wiltow och d:r Allyne der; Ett varvat och bjertligt välkommen, och samtalet var i full gång: George; sade doktorn, sedait den unge rmanneg hade afgifvit ex utförlig berättölse om sina äfventyr; jag tror; att du skulle kunna förlåta dia stackars Rowland, för att han gjort öfver med din förmögenliet?s