Dagens Nyheter – 18 april 1867, sida 2

förevarande hänseende måtte göras för ledamöter af högsta domstolen, och af grefve Henning Hamilton, hvilken af flera skäl icke ansåg domare i allmänhet böra vara af någon annan än statskyrkans lära. För bifall till utskottets hemställan talade hrr Rydin; Landgren och v: Koch: Återremiss påyrkades ytterligare af grefve Henning Hamilton, hrr Nordström, Björck och Fröman, hufvudsakligen af betänkligheter deremot, att -enligt utskottets förslag, bekännare af fremmande troslära kunde befordras till domaretjenster. : Sedan -hr Gegerfelt -afstått från sitt yrkande om återremiss, under förklarande att han -ämnade rösta för bifall kill utskottets förslag, -samt hrr Nisser, Rydin och :v;-Koch än vidare uppträdt till försvar för utskottets hemställan, antog kammaren detta utlåtande att hvila till grundlagsenlig behandlig vid nästa riksdag; hvilket beslut dock fattades först efter votering med 44 röster mot 33, som afgåfvos för återremiss: Sammanträdena i går afton, Första kammaren. Konstitutionsutskottets utlåtande JM 12, tillstyrkande följande af hr A: Dickson föreslagna lydelse af 26 8 riksdagsordningen: aRiksdagsmannabefattningen må endast atöfvas af svenska medborgare, bifölls. Deremot afslogs i anledning af lagutskottets betänkande JM 64 de af andra kammaren gillade förändringar i bestämmelserna om giftomannarätten. Den hållning, första kammaren ådagalade i denna fråga, var alltså i fullkomlig öfverensstämmelse med det behandlingssätt, samma kammare egnat nästan alla hittills vid riksdagen förekommande bumanitetsfrågor. Andra Kammaren. Behandlingen af bevillningsutskottets betänkande, angående vilkoren för bränvinstillverkning afslutades: Utskottets förslag om att afgift för tillverkadt bränvin skall erläggas först inom 30 dagar efter terminens utgång m. m:; afslogs. Hvad särskilda utskottet för folkskolelärareseminariernas ombildning hemställt i anledning af herr C: J; Meijerbergs härom väckta motion ompröfvades nega och många talare framställde sina -åsigter i frågor hörande till detta högst bebjertansvärda ämne. Efter en diskussion, hvari herrar Otterström, Rosenberg, Svensen, Bergman, Meijerberg, Jonas Jonassön och Siljeström deltogo, beslöts, i enlighet med herr G: Ekmans i utskottet afgifna reservation, att riksdagen skulle anhålla hos k. m:t; det k. mt ville infordra landstingens yttrande om huru de anse att folkskole-inspektionen .må inom de respektive länen ordnas och i sammanhang. härmed, huruvida och i hvad mån landstingen kunna finnas benägna, att genom anslag bidraga till möjliggörandet af en verksam och tillräcklig inspektion öfver folkskolorna: Herr Otterström framhöll önskvärdheten af att folkskoleinspektionen blir en kommunal-institution, likasom sjelfva folkskolan; samt bekostas af kommunen fastän med understöd af staten; Utskottets hemställan, att landstingen måtte göras uppmärksamma på nödvändigheten af att bereda tillfälle till bildande af lärare och lärarinnor för småskolor; och att 20,000-rdr måtte anslås till uppmuntran åt sådana, af. stiftsstyrelserna godkända; skollärare och lärarinnor, samt åtaga sig ätt lemna undervisning åt småskolelärare, blef afslagen: Man ansåg, att denna angelägenhet borde lemnas helt och hållet åt landstingen; åtminstönt för Närvarande, och hr Otterström fästade uppmärksamhet på att; då det var fråga om ett anslag statsutsköttet borde ha behandlat saken. Frih. Fock yttrade, med afseende derå att, enligt utskottets förslag, både landstinger och stiftsstyrelserna skola ha med saken att göra, att förslaget är ett vacklande mellan det gamla; som man icke törs lemna, och det nya, hvarpå man likväl blickar med en viss förhoppning. Allt hvad motionären för öfrigt yrkat afslögs äfven: Hans hemställan att oundervisningen i allmänhet måtte hufvudsakligast gå ut på att bibringa den blifvande folkskoleläraren, föratöm en tefvande kristendomskunskap, sådana insigter som för yrken och näringar äro af största praktiska betydelse, har af utskottet blifvit missförstådd. Det har icke varit motionärens mening;