Dagens Nyheter – 5 april 1867, sida 2

och tanklös flicka framför sig. I hennes öga läste han nu en karaktersfasthet, som han aldrig trott henne ega, och han behöfde hemta sig några minuter innan han genmälde: — Tala ej om detta ämne; Lucy; ni har nu lyftat den värsta tyngden från mitt bröst. En gång säker om er trohet och kärlek, kan jag trotsa allt. Om ni ibland ser mig i denna sinnesstämning, så bry er ej derom. Qvinnor förstå icke dylika ting; jag vill blott upplysa er att affärsbekymmer kunna ibland nedslå det gladaste sinne. — Så är ej händelsen med min far; svarade Lucy lugnt; och jag är rädd för att ni ej har vanliga affärsbekymmer. Jag är tillräckligt gammal, och har nog förstånd för att ana sanna förhållandet. Om ni haft motgång, Edvard, så vänd er till min far. Om ni för mig hyser derna, som ni säger, varma kärlek, så gif mig nu prof derpå. Säg honom allt. Han har erfarenhet, omdöme och, om så behöfs, pengar; och fastän ban blifvit sårad af ert sednaste uppförande; så älskar han er likväl såsom vore ni hans son. Han är mycket ledsen öfver att ni ej besöker honom så ofta som förr. Kom med mig nu. Jag vill vänta, tills ni är färdig. Gif honom ert förtroende; följ hans råd, och jag svarar för att allt skall gå bra. Gaylove betänkte sig några minuter och derefter sade han med minen hos en man; som kastar en tung börda från sina skuldror: — Jag tror att ert råd är godt; Lucy. Jag kan ej nu besöka er far, ty jag har ett möte med en affärsvän; men jag gifver er mitt hedersord på att om jag lefver i morgon, så skall jag komma till honom och berätta allt.